Idag Àr rasism och frÀmlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhÀllet. Syftet med studien Àr att visa pÄ ett antal lÀrares syn och tankar kring hur rasism och frÀmlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i relation till dessa fenomen. FrÄgorna som besvaras Àr: Vilka erfarenheter har lÀrare av rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lÀrare rasism och frÀmlingsfientlighet om sÄdant kommer till uttryck i skolan? I vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt kÀnner lÀrarna att de Àr förberedda pÄ att bemöta rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i olik utstrÀckning har stött pÄ eller relativt ofta stöter pÄ rasistiska och frÀmlingsfientliga Äsikter i skolan.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Vid arbete med systemutveckling Àr det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns frÄn organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det Àr inte alltid lÀtt att vÀlja en metod som Àr lÀmplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att vÀlja en lÀmplig metod Àr anvÀndning av ett ramverk ett bra hjÀlpmedel. Ramverket anvÀnds bland annat för att försÀkra och kontrollera att den metod som utvÀrderas uppfyller de krav som stÀlls pÄ systemet och att de olika komponenter som ingÄr i systemet behandlas med hjÀlp av metoden.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Syftet med min studie Àr att se hur en förskoleklasslÀrare och tvÄ naturskolelÀrare ser pÄ utomhusmatematik. Syftet Àr Àven att undersöka hur de beskriver sitt anvÀndande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik Àr nÄgot vanligt förekommande i skolan.I studien har kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna anvÀnder bÄde naturskolelÀrarna och förskoleklass-lÀraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för fÄ anvÀnder sig av utomhusmatematik men de vill gÀrna att fler lÀrare ska anvÀnda sig av utomhusmatematik, dÄ de ser naturen som en stor resurs.Studiens resultat Àr att utomhusmatematik, enligt naturskolelÀrarna och förskoleklasslÀraren, inte Àr nÄgot som vanligen anvÀnds i skolan..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers och idrottslÀrares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa.- Vad innebÀr dansmomentet i Àmnet idrott och hÀlsa för elever och idrottslÀrare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har anvÀnds till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslÀrare intervjuades i en grupp om tvÄ personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjÀlp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmÀnt intryck för att sedan lÀgga mÀrke till mönster, se rimligheten och stÀlla samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lÀrare, Àr överens om att dans inom Àmnet idrott och hÀlsa Àr rörelse till musik.

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Det fanns 142 200 mÀnniskor med diagnosen demenssjukdom i Sverige Är 2005, dÀr Ängest Àr en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svÄr demenssjukdom har svÄrt att anpassa sig till omgivningen, dÀrför mÄste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med Ängest hos demenssjuka. Studien bygger pÄ Polit och BeckŽs (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo.

Studiens syfte var att undersöka hur Àmnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har Àven innefattat tvÄ forskningsfrÄgor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med Àmnesintegrering och arbetslagets pÄverkan mot elevernas kunskapstillÀgnande. Undersökningen Àr en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter frÄn tvÄ olika skolor inom LuleÄ kommun som anvÀnder sig av Àmnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att Àmnesintegrerat arbete Àr en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslÄngt kunskapstillÀgnande..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.