Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövÀnliga klÀder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fÄnga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfÀllen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 Är intervjuades. Vid analysen av intervjuerna anvÀnde vi oss av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Fokus inom intensivvÄrden har alltid legat pÄ den svÄrt sjuke personen, men pÄ senare tid har vÄrdpersonalen börjat se nÀrstÄende som en integrerad del av omvÄrdnaden av den sjuke. NÀrstÄende har en stor betydelse i omvÄrdnadsarbetet kring patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden till patienter pÄ en intensivvÄrdsavdelning. I denna studie deltog Ätta intensivvÄrdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera innehÄllet i texten.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskap om och belysa hur förskollĂ€rares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnĂ„ddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjĂ€lp av intervjufrĂ„gor, för att fĂ„ kunskap om hur fyra förskollĂ€rare ser pĂ„ lĂ€rarprofessionalism. Vi anvĂ€nde oss Ă€ven av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lĂ€rarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lĂ€rarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, förĂ€ldradeltagande och lĂ€roplanen Ă€r bitar som Ă€r viktiga för att bli en professionell förskollĂ€rare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

MĂ„nga Ă€ldre patienter har idag flera sjukdomar och mĂ„nga lĂ€kemedel eftersom detta Ă€r den vanligaste behandlingsformen. Med antal lĂ€kemedel ökar risken för lĂ€kemedelsbiverkningar samt sĂ€mre livskvalitet och vĂ€lbefinnande för patienten. LĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar Ă€r till för att se över vilka lĂ€kemedel patienten anvĂ€nder och varför dessa lĂ€kemedel Ă€r ordinerade. Även nyttan och risker för lĂ€kemedelsbiverkningar ses över.Syftet Ă€r att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av lĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar hos Ă€ldre patienter inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. För att uppnĂ„ syftet i denna studie har författarna anvĂ€nt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

För att öka kvalitets- och patientsÀkerhetsarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr patientnÀmnderna ett betydelsefullt hjÀlpmedel. Kontakter mellan patientnÀmnden och vÄrdverksamheterna sker exempelvis genom Äterkoppling av patienters Äsikter om sina kontakter med vÄrden. Brist pÄ Äterkoppling Àr ett problem som innebÀr att kunskap frÄn misstag som begÄtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. FÄr vÄrdverksamheterna Äterkoppling och anvÀnder informationen i ett lÀrande, kan det leda till förbÀttringsarbete och dÀrmed minska vÄrdskador.Syftet med studien var att beskriva vÄrdverksamheternas erfarenheter av Äterkoppling av patientklagomÄl frÄn patientnÀmnden samt att med detta som utgÄngspunkt beskriva hur patientnÀmnden kan bidra till förbÀttrat kvalitets- och patientsÀkerhetsarbete.

IntroduktionGenom klinisk erfarenhet Àr det kÀnt att bemötandet av nÀrstÄende Àr en central frÄga för hela donationsprocessen, men nÀrstÄende till organdonatorer framstÄr samtidigt som en eftersatt grupp nÀr det gÀller uppföljning. Att ta fram vetenskaplig kunskap om nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen Àr nödvÀndigt för förstÄelsen och bemötandet av dessa personer.SyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen sÄvÀl i det akuta skedet som efter att sjÀlva donationen har genomförts. MetodStudien har genomförts i form av en enkÀt. EnkÀten skickades ut till 74 nÀrstÄende som hade haft en anhörig som avlidit och blivit en organ- och vÀvnadsdonator. EnkÀten besvarades av 54 % (n=40).