Barns föreställningar av smärta är relaterade till tidigare erfarenheter av smärta. Smärtan skiljer sig mycket från barn till barn. Föräldrarna är ofta en betydelsefull länk mellan barnet och sjukvården, speciellt när barnet upplever stark smärta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med omvårdnad till förskolebarn med smärta. Studien är baserad 15 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Syftet för studien är att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förväntningar förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass har på varann. För det syftet lyftes olika förväntningar på samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de båda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrädes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vården ställer speciella krav på distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vården i hemmet. Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste är att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vården ska fungera. Distriktsköterskan känner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet är att de är självständiga. För att bibehålla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vården. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vården är att se till att patienten får så god livskvalité som det är möjligt den sista tiden i livet. Vid vården i hemmet blir även familjen involverad.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Att få ett transplanterat organ är en mycket komplicerad process som kan påverka en persons hela livssituation. Organtransplantation aktualiserar även många etiska frågeställningar. Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av livet efter en organtransplantation. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk litteratursökning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys efter att de kvalitetsgranskats. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Att ha fått en gåva som förpliktigar, Att uppleva känslomässigt kaos och längta efter normalitet, Att hitta nya dimensioner i livet och Att leva med nya begränsningar och ovisshet.

Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

 Bakgrund: Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskursSSA133Vt 2012Handledare: Tore Otterup.