Sökresultat:
141 Uppsatser om Allm??nna transportmedel - Sida 3 av 10
Design av transporthjälpmedel för golfare
Syftet med examensarbetet var att designa ett transporthjälpmedel för olika transportmedel för golfare som inte kan använda bil eller buss för att ta sig till/från golfbanan med golfvagn. För att strukturera projektarbetet användes metoden ?systematisk problembehandling?. Metoden innefattar informationsinsamling, problembestämning, problemundersökning, idéverksamhet, idébedömning och slutförande i form av konceptförslag och 3D-illustrationer. Under projektets gång har olika koncept, utifrån egenskaper och utseenden bearbetats och utvärderats.
Polisbilens Ergonomi & Säkerhet : Gällande bilbälte & bilstol
Polisen använder i stor utsträckning fordon som en del av sitt arbete. Fordonet är inte bara ett transportmedel, det är ett arbetsverktyg och inte minst en arbetsplats. Under övningar med utryckningsfordon upplevde vi det svårt att sitta bekvämt och ergonomiskt riktigt i de bilstolar som fordonen är utrustade med. Bilbältet stod även för ett problemområde i sig. Vi stötte på en potentiell säkerhetsrisk under våra empiriska försök vid Polisutbildningen i Umeå.
CYKELNS BETYDELSE I FYSISK PLANERING : en studie ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv
Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.
ETT DELAT LAND, ETT DELAT F?RTROENDE En teoripr?vande analys av allm?nhetens f?rtroende f?r h?gsta domstolen i ett polariserat USA
America finds itself divided in the midst of strict abortion laws and a contentious presidential
election. This era of polarization, raises the question of whether such a great division has
permeated through to the U.S Supreme Court. This paper uses two dominant theories of
legitimacy; traditional and ideological, respectively, to analyze and compare this issue. The
theories are compared empirically by investigating the level of public trust across opposing
political affiliations. Unlike most previous research, the results suggest that variation in trust
aligns with the ideological distance to the Court between democratic and republican voters.
Trust is also found to be dependent on whether the electorate agrees with the decisions of the
court or not.
CYKELNS BETYDELSE I FYSISK PLANERING - en studie ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv
Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som
transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det
övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom
svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal,
regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan
nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således
varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för
persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur
stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras.
Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den
statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse
stadsstrukturer har.
1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal
nivå?
1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på
nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå?
1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta
stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering?
Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt
material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för
att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.
Bring postcykel
Postcykeln har inte ändrats mycket under sin livstid. Material, geometri och designen är nästan densamma som för hundra år sedan. Vad är det som gör att dessa cyklar förblir sig lika? Skillnaden nu är att man använder sig av olika transportmedel för olika typer av utdelning och olika områden.Nu har man bilar, mopeder, el-bilar etc. men man använder fortfarande cykeln till mycket utdelning.Vilka fördelar har cykeln som de andra inte har? Frågar du mig så skulle jag svara att den ärmiljövänlig, billig, bra för fysiken, effektiv vid rätt användningsområde och framför allt rolig att använda.Att vara brevbärare idag innebär ett tungt och slitsamt arbete.
Strategiska beteenden inom den europeiska flygindustrin
Syftet är att skapa en förståelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som präglas utav finansiell oro, detta då människor i allt högre grad använder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts samtidigt som den präglats av en induktiv ansats, då utgångspunkten är empirin för att sedan tillämpa passande teorier på det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjälp av en tvärsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har då valt att enbart använda oss av sekundära källor, då vi anser att detta är passande för denna uppsats. När valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva flygtrafik till och från Sverige. .
Flygbranschanalys : En fallstudie av fem flygbolag
Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt utvecklade samhälle och det används i många olika sammanhang, men de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är flyget som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer.Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta har medfört att flygbranschen spelar en större roll idag än tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor i kombination med avregleringen av flygmarknaden har på ett naturligt sätt medfört att antalet flygbolag har ökat och givetvis konkurrensen med dem. Konkurrensen har drivit ner priset på flygbiljetterna och lågprisflygbolagen har varit de stora vinnarna i den här duellen. De har redan från början insett resenärernas behov av att kunna resa billigt och ta sig snabbt och enkelt dit de vill. De satsade på detta koncept och kunde genomföra det i och med att de såg till att kostnadseffektivisera i varje led.
Cykelstad : Vad tycker Gävles befolkning om det befintliga cykelvägnätet och vilka områden vill de se utvecklas?
SammanfattningBehovet av varierande transportsätt är en fråga som aktualiserats i och med den ökade bilanvändningen som resulterat i en ökad miljöpåverkan. Studien riktar in sig på centralorten Gävle, i Gävle kommun. Gävle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstånd under 5 km till samtliga förorter via cykelvägnätet. I kommunen bor strax under 100,000 invånare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpåverkan på grund av ökad biltrafik. Trängsel, utsläpp och parkeringsbrist är andra problem som skapar ytterligare behov av förbättrade förutsättningar för andra trafikslag.Transportfrågan påverkar alla i samhället och städer bör utformas för att tillfredsställa både miljön och befolkningens behov.
Att planera för ett jämställt transportsystem. En fallstudie av Göteborgs kommun
Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.
Many Shared Resources Scheduling Problem
Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska
schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen.
Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas
parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt
problem.
Forskning och utveckling i skatter?tten: En kritik av FoU-avdrag p? socialavgifter
Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).
Att resa till och från Arlanda med bil: Bakomliggande orsaker och motiv
The main purpose of this study is to clarify the underlying reasons as to why people choose to travel by car or taxi, and to do so by using people´s choice of transportation to and from Arlanda Airport as an example. Furthermore it is also in our interest to see what changes are needed to make more travellers use the available public transportation.Because of the increasing pollution rate from the means of conveyance headed to and from Arlanda Airport, Luftfartsverket is attempting to decrease the amount of emission from the connecting transportation sources. Luftfartsverket has a pollution limit which is about to be reached in a few years, based on a prognosis made by Arlanda´s office of environmental issues. In order to investigate people´s travel mode choice a survey was conducted at Arlanda Airport, Stockholm. 82 travellers were interviewed on a three day basis inside terminal 4 and 5.
Parkering i Karlskrona innerstad : Handelshamnen
Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.
Externhandel och minskad klimatpåverkan
I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.