Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet.

Syftet med detta arbete är att belysa vad som leder till kundlojalitet gentemot kollektivtrafiken. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från allmänna teorier inom marknadsföring och beteendevetenskap som behandlar kundlojalitet samt attityder. I arbetet har jag använt begreppet kundlojalitet annorlunda då det i detta fall inte handlar om något regelrätt återköp utan snarare om kunden betalar eller inte för den erhållna tjänsten. Kunden är illojal och fuskar om de inte betalar på ett korrekt sätt för tjänsten. Jag har genomfört en belåtenhet- och attitydundersökning bland kunderna hos en aktör inom kollektivtrafiken.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Introduktion: När föräldrarna fått beskedet att deras barn fått diagnosen schizofreni väckte det många tankar och känslor. Farhågor bekräftades då deras barn förvandlats till en främling. Kan andra människor som inte har samma erfarenhet verkligen förstå vad föräldrarna går igenom?Syfte: Föräldrars känslor och upplevelser när deras barn fått diagnosen schizofreni.Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar i Databaserna CHINAL och Pub Med, Psych Articles and Psych INFO genom Göteborgs Universitets Bibliotek.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Syfte: Vårt syfte är att utifrån de tre dimensionerna analysera hur mer erfarna säljare i jämförelse med mindre erfarna säljare uppfattar att de använder sig av ett Aktivt Empatiskt Lyssnande.  Metod: Med bakgrund till studiens syfte lämpade det sig att använda en kvalitativ metod. Som övergripande undersökningsdesign användes en flerfallsstudie för att studera det berörda fenomenet. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med respondenter från olika företag. En abduktiv analys metod med inspiration från Grounded theory användes sedan för att analysera det empiriska materialet.  Resultat & slutsats: Studien indikerar på att det finns en viss skillnad i hur mer och mindre erfarna säljare använder sig av Aktivt Empatiskt Lyssnande, AEL.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsätts ständigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhållningssätt är grundläggande kompetenser för att möjliggöra god omvårdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina känslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hälsa riskerar att påverkas negativt. Individen hanterar svåra situationer känslomässigt och praktiskt med hjälp av olika copingstrategier. Inom människovårdande yrken kan framgångsrika copingstrategier innebära att ångesten inför vissa situationer blir mindre.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.