Normkritisk pedagogik. En väg till en skola för alla?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla. Metod: Den huvudsakliga metoden för materialinsamling har varit intervjuer, som har spelats in och transkriberats. Sex intervjuer har gjorts, med sju informanter, dels från skolor, dels från föreningar som arbetar med normkritisk pedagogik. Intervjuerna har handlat om perspektivet, om positiva och kritiska tankar, om hur lärare reagerar på det och vilka normer informanterna anser vara viktiga att ta upp. Utöver det har en deltagande observation genomförts, på en av Amnestys kurser om normkritik. Resultat: I resultaten har tre sociala representationer urskiljts, om normkritisk pedagogik, om lärare och om normer. Det har visat sig att informanterna från föreningarna och informanterna från skolorna talat på delvis olika sätt om dessa. Begreppet normkritisk pedagogik har t ex knappt använts på skolorna, medan föreningarnas representanter är väl insatta. Det viktigaste med normkritik enligt dem; är syftet att undersöka normen, istället för att titta på dem som hamnar utanför, de ?annorlunda?, den intersektionella ansatsen och skillnaden mot toleranspedagogik, som handlar om att skapa tolerans och empati för dem som är ?annorlunda?. Om lärare verkade flera av informanterna dela en social representation att de är positiva, tidspressade och gärna vill ha snabba, färdiga lösningar. Vad gäller normer så har det visat sig att informanterna på föreningarna utgått från grunderna i diskrimineringslagen, medan skolorna har fokuserat på köns- och genusnormer.