I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

Bakgrund och problem: K2-regelverket Àr framarbetat utav BokföringsnÀmnden ochskatteverket. Detta regelverk gÀller Àn sÄ lÀnge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket Àr att det skall förenkla redovisningen och dÀrigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslÄs Àr delsgenom fÀrre periodiseringar men ocksÄ att företag kan anvÀnda sig avschablonmÀssiga vÀrderingar. Mindre aktiebolags frÀmsta intressenter, skatteverketoch lÄngivare anvÀnder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig pĂ„verkan pĂ„ revisionsbyrĂ„er och smĂ„ aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pĂ„gĂ„r ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det hĂ€r för att stĂ€rka deras konkurrenskraft och stimulera Europas vĂ€lfĂ€rd. För att lyckas med den hĂ€r uppgiften gör EU undantag bland annat frĂ„n lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dĂ„varande svenska regeringen en sĂ€rskild utredning som tvĂ„ Ă„r senare överlĂ€mnade ett betĂ€nkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för smĂ„ företag. I betĂ€nkandet föreslogs att smĂ„ företag i Sverige ska vara undantagna frĂ„n revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyrĂ„erna kan pĂ„verkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förĂ€ndringar som kan uppstĂ„ för revisionsbyrĂ„erna om de föreslagna högre grĂ€nsvĂ€rdena fĂ„r genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n en kvalitativ ansats.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarPeabody Developmental Motor Scale 2 (PDMS-2) Àr ett motoriskt test för barn upp till sex Ärs Älder. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten hos Catch And Run On LINE (On Line), ett nytt grovmotoriskt test för förskolebarn, samt att utvÀrdera överensstÀmmelsen (concurrent validity) mellan On Line och den grovmotoriska delen av PDMS-2. FrÄgestÀllningarna som stÀlldes var hur den totala poÀngen överensstÀmmer mellan On Line och PDMS-2 och hur lÄng tid det tog att sammanstÀlla resultatet av de tvÄ olika grovmotoriska bedömningarna.MetodOn Line utformades som en kortare variant av PDMS-2. Alla barn (n=26) som remitterades till sjukgymnastiken pÄ Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för en grovmotorisk bedömning och som besökte författaren dÀr under 4 mÄnader erbjöds delta i studien om de hade börjat gÄ, men inte hade fyllt 6 Är. Barnet bedömdes vid ett tillfÀlle.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella stÀllning var avsevÀrt bÀttre Àn vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansrÀkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke frÄn revisorerna och bolagets styrelse. NÀrskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansrÀkningen blevkonsekvensen att företaget fick begÀra konkurs.

I Sverige Àgs cirka hÀlften av den totala skogsmarksarealen av enskilda skogsÀgare. Eftersom dessa privatÀgda skogar Àr en sÄ stor andel av det totala skogsinnehavet utgör de en intressant resurs för de som förbrukar skogsrÄvara. KöpsÄgverk kÀnnetecknas av att de inte har nÄgot eget skogsinnehav som ensamt klarar av att försörja industrin och Àr dÀrför beroende av att kunna köpa in rÄvara frÄn andra bolag och enskilda skogsÀgare. AB Karl Hedin Àr en sÄdan köpsÄgverkskoncern med eget rÄvarubolag, AB Karl Hedin RÄvara, som förser de egna industrierna med rÄvara. I takt med att konkurrensen om rÄvara ökar, ökar Àven sÄgverkens behov av att trygga sina rÄvarukÀllor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i hur idrottslÀrare som endast undervisar i ett Àmne jÀmfört med idrottslÀrare som undervisar i tvÄ Àmnen sÄg pÄ sin arbetssituation. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn att undersöka skillnader utifrÄn hur lÀrarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlÀgga graden av stress de kÀnde i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lÀrarnas psykiska arbetssituation var Àven delaktighet i verksamheten samt hur lÀrarna uppfattade sina sociala kontaktnÀt pÄ den skolan de arbetade pÄ.FrÄgestÀllningarna som arbetet utgick ifrÄn var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hÀlsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen pÄ skolan?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr totalt sex lÀrare, tvÄ ett- och fyra tvÄÀmneslÀrare, frÄn de bÄda lÀrarkategorierna intervjuades.