Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

Bakgrund: Transportsektorns miljöpÄverkan Àr stor och ett trafikslagsskifte Àr önskvÀrt för att fÄ en mer hÄllbar lösning. Ett sÀtt att flytta över gods till jÀrnvÀgen Àr genom intermodala transporter. Det krÀver dock ett effektivt byte av transportslag pÄ en kombiterminal. I dagslÀget ligger en kombiterminal i GullbergsvassomrÄdet i Göteborg, men planer finns pÄ att den ska flyttas. I en tidigare studie har möjliga nya placeringar för en terminal undersökts.Syfte: Att undersöka hur intresset bland de berörda aktörerna ser ut för ett logistikcentrum i anslutning till den nya kombiterminalen i Göteborg och koppla det till tidigare föreslagna platser.Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi har anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer för att göra vÄr undersökning.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

SjukfrÄnvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsÀtter att öka och var femte chef inom Àldreomsorgen Àr sjukskriven, varav de flesta Àr lÄngtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den sÄ kallade omrÄdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsomrÄden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. AnmÀlningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket Àr en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsÀtts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmÀngd.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 6- 9 uppfattar ÄtgÀrdsprogram och förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ dessa. Vilken syn har de intervjuade lÀrarna pÄ ÄtgÀrdsprogram? Vad anser de intervjuade lÀrarna om sjÀlva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lÀrarna arbeta med elever som inte uppnÄr kunskapskraven?MetodDen hÀr studien Àr en kvalitativ forskningsintervjustudie dÀr fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har deltagit i en öppen riktad intervju. LÀrarna har fÄtt besvara frÄgor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och ÄtgÀrdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har Àven reflekterat kring förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ ÄtgÀrdsprogram.

Regeringen gav Är 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gÀllande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet gÄr ut pÄ att sÀnka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av ÄtgÀrderna inom förenklingsarbetet; ?DelbetÀnkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.NÄgra av de föreslagna förÀndringarna innebÀra att normgivande organ och i synnerhet BokföringsnÀmnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera Àndringar som kan pÄverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att pĂ„verka mĂ€nniskan pĂ„ mikronivĂ„, dĂ€rtill skaffa sig en större förstĂ„else för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebĂ€r och Ă€ven skaffa sig en ökad förstĂ„else för fenomenet ?vi mot dem?.Fokus i uppsatsen Ă€r det förslag som Regeringens AnsvarskommittĂ© tagit fram angĂ„ende en sammanslagning av Sveriges lĂ€n till nio regioner, dĂ€r uppsatsen kommer att behandla vd som hĂ€nder med mĂ€nniskors regionala identitet vid en sĂ„dan sammanslagning. Förslaget innebĂ€r dĂ„ att VĂ€rmlands och Örebro lĂ€n ska slĂ„s samman.Uppsatsen Ă€r uppbyggd pĂ„ studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur frĂ€mst inom Ă€mnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har Ă€ven anvĂ€nts som teoretiska referensramar, pĂ„ vilken intervjufrĂ„gor baseras. Uppsatsen Ă€r sĂ„ledes Ă€ven delvis uppbyggd pĂ„ djupintervjuer, vilka sedan jĂ€mförs och analyseras tillsammans med teorin med hjĂ€lp av en analysmodell.Karlstadbor har en vĂ€ldigt stark identitet som vĂ€rmlĂ€nningar, vilka dĂ„ har sin identitet starkt kopplat till landskapet VĂ€rmland.

Trafikverket ansvarar för det statliga vÀgnÀtet i Sverige. VÀgnÀtet bestÄr av cirka15 500 broar som stÀndigt utsÀtts för olika former av nedbrytning. Broarnabehöver dÀrför underhÄllas med jÀmna mellanrum bÄde för att hÄlla broarna i ettbra skick och för att motverka att nedbrytningen pÄskyndas.Under de senare Ären har Trafikverket utformat en ny upphandlingsmetod avbrounderhÄll. Den gÄr ut pÄ att allt brounderhÄll för en region paketeras, i ett s.k.brounderhÄllspaket, som en entreprenör sköter i en femÄrig period. IbrounderhÄllspaketen ingÄr förebyggande underhÄll, avhjÀlpande underhÄll ochakut underhÄll.Syftet med det hÀr arbetet Àr att följa upp den nya formen att upphandlabrounderhÄll i paket.

I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.