Problemdiskussion: BokföringsnĂ€mnden fick Ă„r 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige dĂ„ den ansĂ„gs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, dĂ€r K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s Ă€ldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kĂ€nnetecknas av, att de understiger samma tvĂ„ av dessa tre rekvisit de senaste tvĂ„ Ă„ren: mindre Ă€n 50 stycken anstĂ€llda, en balansomslutning lĂ€gre Ă€n 25 miljoner kronor samt en nettoomsĂ€ttning som understiger 50 miljoner kronor.

Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.

SammanfattningExamensarbetet har utförts under 2012/2013 och Àr en avslutande del i vÄr utbildning inom industriell ekonomi.Vi har valt att fördjupa oss i Lean och se hur vi kan fÄ in denna metod och ?tankar? i den administrativa delen av akademin. Lean anvÀnds idag inom mÄnga olika sektorer och Àr en erkÀnd förbÀttringsmetod vars syfte Àr att skapa nya smarta och utvecklande sÀtt att utföra sina arbetsuppgifter pÄ. Dessutom ska det vara gynnsamt för medarbetarna som arbetar i detta och verksamheten som helhet.PÄ administrationsavdelningen pÄ ingenjörshögskolan i BorÄs finns intresset av att se vilka möjligheter Lean kan medföra för en sÀrskild process. Denna process önskar de fÄ förtydligad och förhoppningen Àr att eliminera riskerna för fel och missförstÄnd.

Bakgrund/Problemdiskussion: AB Allt i PlÄt tillverkar förarhytter som inbegriper allt frÄn plÄtÀmne till fÀrdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan pÄ exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Idag producerar AB Allt i PlÄt förarhytterna utifrÄn satsnivÄ. Att tillverka pÄ denna nivÄ innebÀr att de i stort sett tillverkar hela produkten och det behöver dÄ inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssÀtt skapar dock problem idag med att samma artikel Äterkommer i flera plÄtsatser, vilket gör att det finns en överproduktion av artiklar.

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

PÄ redovisningsomrÄdet pÄgÄr det stÀndigt förÀndringar och under den senaste tiden har stort fokus legat pÄ BFN. NÀmnden har sedan 2004 arbetat med det sÄ kallade K-projektet dÀr mÄlet Àr att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus pÄ K3-regelverket som huvudsakligen Àr anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken Àr att regelverket ska baseras pÄ IFRS for SMEs som Àr IASBs regelverk för smÄ och medelstora företag. I dagslÀget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprÀttande av Ärsredovisning.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mÄl att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslÄs en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebÀr en förÀndring som berör hela nÀringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet Àr framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhÀllet.EfterfrÄgan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan Àgande och företagsledning. Tidigare studier visar Àven att faktorer som exempelvis krav frÄn kreditgivare, val av revisionsbyrÄ och förbÀttrad kvalité pÄ redovisningen pÄverkar valet av revision.Vi har utifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt genomfört en enkÀtstudie bland företag i UmeÄ med 1-49 anstÀllda.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.