Barriärer vid implementering av miljöåtgärder för minskat näringsläckage från lantbruket
En intervjustudie med fokusgrupper av lantbrukare i Östergötland och Södermanlands län
Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts. Det empiriska materialet består av fyra fokusgrupper med tre deltagare i vardera gruppen, två i respektive län. Studiens resultat påvisar att det råder konsensus inom och mellan produktionsinriktningar såväl som mellan län och mellan olika nivåer såsom lantbrukare och myndigheter om att näringsläckage är ett problem. Jämförelser om likheter och skillnader mellan produktionsinriktningar har genomförts. Främst har samtliga informanter har samstämmiga uppfattningar om att det finns oklarheter gällande hur näringsläckage ska minskas, samt vad som är effektivast åtgärder. Jämförelse mellan denna studies fokus på lantbrukarperspektivet gällande implementeringsproblematiken för miljöåtgärder för minskat näringsläckage har utförts mot myndighetsperspektiv i form av en studie om erfarenheter från tre länsstyrelser utförd av Gustavsson & Tillby (2012). Problematik och hinder har gått att finna beträffande vilka miljöåtgärder som krävs, oenigheten grundas i hur och var implementeringen ska ske. Gårdsanpassning, kommunikativa barriärer och samhällets inställning och sociala acceptans för svenskt lantbruk förefaller vara viktiga delar i lösningar på hur hinder för implementering av miljöåtgärder ska kunna övervinnas, liksom lösningar för att förhindra att ekonomiska förluster skapar problem och behöver utvecklas.