Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Denna uppsats avhandlar en kombination mellan föränderlighet och kommunikation. Grundidén med en förändring är att det som förändras skall bli bättre, men föränderligheter följs ofta åt av olika typer av motstånd. För att överkomma motstånd till förändring blir därför kommunikationsarbetet viktigt. Denna uppsats är uppdelad i tre delar. Första delen ämnar beskriva kommunikationsmedel som kan användas vid förankring av en förändring.

Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingsländer. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvångslicenser medel att komma till bukt med bristen på läkemedel. Tvångslicenser meddelas dock mycket sällan. WTO har vid två tillfällen gjort tillägg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förändra innehållet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlätta användandet av tvångslicenser som medel främja allmänhetens hälsa genom att nå befolkningen i fattiga länder med läkemedel.

For a long time Lean has been a well-known concept among manufacturers. Theinterest of understanding Lean and the ability to implement it is common amongcompanies. The concept of Lean, used in the right way, can help companies to reducetheir lead times, their complexity and increase the efficiency of the working processes(Hyer och Wemmerlöv, 2002). Unfortunately the work towards increased efficiencyhas primarily been focused on manufacturing and plant work, resulting in that Leanhas been adjusted to these areas. The conclusion of this is that companies don´tprioritize to improve processes such as administrative ones.

Ferruform AB är ett fristående helägt dotterbolag till Scania och är beläget i Luleå. Ferruform tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilar, exempelvis bakaxelbryggor, sidobalkar och tvärbalkar. Företaget har bedrivit produktion sedan 1968, under 2007 hade man cirka 630 anställda och en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Anläggningen etablerades 1967 och är för närvarande Luleås största verkstadsindustri. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett underlag åt Ferruform för att fatta beslut om fortsatt utredning eller projektering gällande hur man ska rationalisera, effektivisera och höja kvaliteten i de två sista arbetsstationerna av rullformningslinjen.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillåtelse att starta sin skola.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverkadotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och växa till en stark aktör på marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ämnesområden, detta är en process med nya arbetssätt där nytänkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sådan innovationsprocess ställs det höga krav på en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har därför valt att studera öppna innovationsprojekt där vi särskilt tittat på kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie är att ge en bild av kommunikationssätt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie används en kvalitativ metod där empirin har samlats in via intervjuer samt enkäter.Slutsats Studien visar bland annat på att det är viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person än att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hålla många bollar i luften och kan vara kontaktskapande då det gäller att ledaren kan hålla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mål är viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nätverket.

Denna uppsats behandlar, som framgår av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att i en jämförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i två kommuner. Vår övergripande frågeställning är: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? Vårt fokus är att synliggöra vilken förändring det ändrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom äldreomsorgen i de båda kommunerna. Det empiriska materialet består av intervjuer med kommunalpolitiker i de båda kommunerna och olika personalkategorier inom äldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).