EPDM-gummigranulat Àr ett för Sverige relativt nytt material som fÄtt en snabbt ökad anvÀndning inom bland annat anlÀggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, vÀrme-, och vÀderbestÀndighet, vilket gör granulatet till ett mycket anvÀndbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, Àven kallat gummigranulat, fÄtt ett brett anvÀndningsomrÄde i vÄra utemiljöer och finns dessutom att fÄ i olika utföranden; platsgjuten markbelÀggning, fÀrdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgrÀs och Àven i en rad andra varianter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ teknisk och erfarenhetsmÀssig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanstÀlla ett underlag kring materialet, dÄ riktad frÀmst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och bestÀllare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer dÀr bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som Àven underlÀttar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att fÄ materialet i en mÀngd olika kulörer etcetera gjort att det fÄtt en snabb introduktion som markbelÀggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spÀnnande, originella och hÄllbara installationer i sÄvÀl utemiljö som innemiljö.

Dagens prestationsinriktade samhÀlle med den stress det innebÀr, medför att utbrÀndhet med sjukskrivningar till följd, ökar. LÄngvarig stress utan möjlighet till ÄterhÀmtning Àr tÀrande pÄ kroppen, och kan pÄ sikt ge upphov till en rad allvarliga sjukdomstillstÄnd, sÄ som hjÀrt- kÀrlsjukdomar, diabetes och depression (Annerstedt, Matilda, muntligen, 2012-05-04). Att naturen inger en kÀnsla av lugn och avkoppling Àr nÄgot vi varit medvetna om lÀnge (Norfolk, 2000, sid. 19). Men det Àr under de senaste 30 Ären som olika forskare pÄ ett mer vetenskapligt sÀtt undersökt naturens inverkan pÄ hur vi mÄr. Resultaten pekar pÄ att vistelse i gröna miljöer, men Àven att blicka ut över ett naturomrÄde, fungerar avstressande och hÀlsofrÀmjande.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur manliga brottare pÄ elitnivÄ hanterar Àngslan inför och under ett svenskt mÀsterskap. De frÄgestÀllningar som anvÀnts för att uppfylla syftet Àr:Vilka copingstrategier anvÀnder sig rutinerade brottare av inför en match jÀmfört med mindre rutinerade brottare?Upplevs Àngslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen?Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar Àngslan jÀmfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM?MetodVi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod, dÀr den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 Är, fick fylla i. Den kvalitativa delen bestÄr av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer pÄ seniornivÄ.

MÀtrummet pÄ Bosch Rexroth Mellansel har till uppgift att kontrollmÀta artiklar innan de monteras ihop till en radialhydraulmotor. MÀtrummet upplevs idag som en flaskhals för fabriken, men detta arbete antyder att mÀtrummet inte Àr överbelagda och dÀrmed inte bör vara en flaskhals. MÀtrummet koordinerar ett 30-tal oberoende flöden och cirka 500 olika artiklar. Analyser av flödet gav att:?Artiklarnas kontrollfrekvenser kan delas in i: mÀngd-, tid- och omstÀllsbaserade kontroller.?Av tillgÀnglig tid i mÀtrummet upptar CA-motorn 35 %, CB-motorn 35 %, MA 14 % och VI 10 %, och resterande 6 % bestÄr av ankomst-, R&D-kontroller samt underhÄllsarbete.?Artiklarnas processtid genom mÀtrummet varierar frÄn 10 min till 3 h.

Introduktion: Stroke Àr en folksjukdom som Ärligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primÀra symtomet Àr muskulÀr svaghet som kan innebÀra paralys/pares och 70-90% av de drabbade fÄr nedsatt motorisk funktion. Mental trÀning innebÀr att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förÀndringar samt ökad EEG- aktivitet i hjÀrnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska omrÄden i hjÀrnan.

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken. Markfordonens position mÀttes in med DGPS och UAV:ns hastighet, position och rotation bestÀms med GPS och tröghetsnavigeringssystem. Resultatet, i form av lagrad tröghetsnavigerings- och sensorstyrnings-data, ges efter en Kalmanfiltrering och blir vanligtvis noggrannare Àn vad som erhÄlls frÄn de respektive delsystemen. Tyngdpunkten i arbetet lÄg i att ta fram Matlab-funktioner som plockar ut rÀtt vy vid rÀtt tidpunkt och ÄskÄdliggör detta pÄ ett tydligt sÀtt, samt att placera ut markfordonen enligt de givna koordinaterna.

Building Information Modeling eller byggnadsinformationsmodellering anvÀnds idag inom byggbranschen för att effektivisera projekteringsprocessen. Denna metod Àr fortfarande relativt ny inom branschen men Àr pÄ vÀg att bli en branschstandard. Indikationer som visar pÄ detta Àr att pÄ universitetsutbildningarna Byggnadsingenjör och AffÀrsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn vid Chalmers tekniska högskola lÀggs stor vikt pÄ utbildning om BIM. MÄnga branschtidningar behandlar Àven detta Àmne. PÄ teknikkonsultföretaget COWI Management AB finns intresset av att se vilka möjligheter BIM-metoden kan medföra och om metoden gÄr att överföra pÄ processindustrin.Syftet med examensarbetet Àr att tydliggöra innebörden av BIM-metoden.

StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle: hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vÄrt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande anvÀnds i en vidare bemÀrkelse). Som landskapsarkitekter Àr det viktigt att vi skapar vÄrat eget förhÄllande till den verklighet som omger oss ? och sÀtter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska vÀrlden och dess landskap erhÄller vi nya perspektiv och breddar vÄrat vetande. Med utgÄngspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhÄllandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lÀrs ut pÄ konst- och designutbildningar idag.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se om elevernas förmÄga att visualisera en fysikuppgift kan hjÀlpa dem till en högre förstÄelse. DÄ benÀmningen visualisera anvÀnds Äsyftas att eleverna utifrÄn en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar pÄ ett papper. Det Àr Àven viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjÀlpa eleverna till ökad förstÄelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bÀttre förstÄelse av Àmnet fysik hos framtida elever.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna ansÄgs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frÄgestÀllning Àr hypotetiskt deduktiv, dÄ en passande hypotes till denna frÄgestÀllning fanns.

Bakgrund: NÄlrÀdsla Àr ett vanligt förekommande problem, som drabbar mer Àn var tionde person. RÀdslan strÀcker sig mellan en oro inför provtagningar till en stark fobi som leder till undvikande av behandlingar och undersökningar. Det Àr viktigt att personer som lider av nÄlrÀdsla eller fobi fÄr stöd och hjÀlp för att kunna ta emot nödvÀndig vÄrd. Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa hur sjuksköterskan kan underlÀtta för vuxna patienter med rÀdsla för nÄlar att genomgÄ undersökningar och behandlingar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt.

Projektets syfte har varit att utveckla ett dataprogram för design och konstruktion av sÄ kallade funktionscontainrar. En funktionscontainer Àr en stor container som inrymmer utrustning sÄsom arbetsbÀnkar, svetsar och dokumentskÄp och som ska kunna anvÀndas under militÀra operationer. Datorstödd design Àr vanligt förekommande och företaget som har efterfrÄgat det utvecklade dataprogrammet ville gÄ över frÄn papper och penna till datorstödd design. För att styra projektet framÄt har den sÄ kallade ccd-metoden anvÀnts. Dataprogrammet heter Fojejjo och det har skrivits i C# .NET.

Dagens skola mÄste spegla dagens samhÀlle. I lÀroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande Àmnena. För att möta kraven i en förÀnderlig vÀrld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver ocksÄ trÀnas i kreativt och analytiskt tÀnkande.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.