Denna uppsats syftar till att, utifrÄn kunskaper om det offentliga rummet och mÀnniskors anvÀndning av det, ge idéförslag till utformning av en busshÄllplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen Àr att designen ska stimulera till fler upplevelser i mÀnniskors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan mÀnniskor samt sinnesstimulans som bidrar till ÄterhÀmtning och aktivering. Eftersom mÀnniskor naturligt mÄste uppehÄlla sig hÀr, ser vi en stor potential i att busshÄllplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer Àn att vara en vÀntplats mellan tvÄ destinationer. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi anvÀnde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur mÀnniskor anvÀnder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vÄr busshÄllplats valde vi att observera mÀnniskors beteenden pÄ platsen.

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Det hÀr arbetet handlar om gÄng- och cykelpassager som Àr en del av ett grönstrÄk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar pÄ tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hÄllbar och miljövÀnlig livsstil. StÀder försöker att öka antalet cyklister och gÄende medan bilar ska stegvist trÀngas ut ur stadskÀrnan. GÄng- och cykelpassager som Àr en del av ett helt cykelnÀt kÀnnetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det Àr trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gÄng- och cykelpassager inte bara Àr en del av cykelnÀtet utan ocksÄ av ett rekreationsomrÄde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.

When we, in the turn of the year 07/08 moved to Holma, Malmö,I and my cohabiter immediately joined the self-managementon our tenement yard, partly because we both missed havinga garden since we moved to an apartment, partly becauseof the rent reduction. The aim with this thesis is to examinehow the common outdoor environment in tenement yards isaffected when the tenets themselves are responsible for themaintenance. But also to see what social affects self-managementbrings. The purpose is to increase the understanding of howself-management works in practice and how we as landscapearchitects need to adjust ourselves and our design to create alasting design that works when the tenets are in charge of theirown outdoor environment.I have been studying a number of tenement yards with selfmanagement,both municipal and private tenement houses. I havestudied both their design and their self-management, how it isworking and how it is organized partly trough deep interviewsand also by questionnaires to the tenets of the yards in question.I found three tenement yards with some differences.

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvÀrlden i stort och har blivit nÄgot av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvÀndare i u-lÀnder Àn i i-lÀnder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att anvÀndningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg pÄ vÀg mot ökad tillvÀxt och en av förutsÀttningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet Àr en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutÀndan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv Àven sjÀlsligt. Arbetet Àr ett projekt i hÄllbarhetens tecken och Àr tÀnkt att fungera som inspiration och att ge ljus Ät en viktig frÄga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnÄs genom att fÄ inspiration av och sÀtta fokus pÄ realiteter i utvecklingslÀnder och undersöka om resultatet har potential för överföring och anvÀndning i hela vÀrlden.

I Sverige uppmÀts Ärligen runt 700 jordskalv, men ytterst fÄ skalv Àr av ansenlig styrka. Andelen skalv som vi mÀnniskor har förmÄga att kÀnna av Àr dÀrav relativt liten. Denna studie Àr baserad pÄ makroseismisk katalogdata över svenska jordskalv mellan Ären 1375-2000. Att studien Àr makroseismisk innebÀr att den Àr icke-instrumentell och dÀrmed baserad pÄ mÀnskliga observationer i de jordbÀvningsdrabbade omrÄdena. Katalogen som legat till grund för undersökningen bestÄr av 883 fall och innehÄller information om tid för skalvet, utbredning och styrka.

Hemsidan Àr den enskilt största kommunikationskanalen mellan Ericsson och potentiellt framtida anstÀllda. Företaget har idag problem med att den globala karriÀrhemsidan inte uppfattas som anvÀndarvÀnlig av sÀrskilt studenter, och detta examensarbete syftar till att definiera krav för hur en global karriÀrhemsida bör utformas för att vara anvÀndarvÀnlig och vÀlkomnande för studenter.Med en anvÀndarcentrerad designstrategi och en teoretisk bas inom interaktionsdesign och human factor syftar avhandlingen till att förstÄ vad studenterna efterfrÄgar och hur Ericsson kan möta och övertrÀffa dessa förvÀntningar. Tester, workshops, utvÀrderingar och intervjuer har anvÀnts för att iterativt utveckla en prototyp och kravspecifikation.Studien visar att det finns tvÄ huvudsakliga typer av anvÀndare att designa för: de med ett tydligt mÄl att hitta ett jobb och de som försöker ta reda pÄ om företaget Àr av intresse. Vanliga kÀnslor hos anvÀndarna att ta hÀnsyn till ÀrÄngest, ensamhet, beslutsamhet, spÀnning och glÀdje. NÄgra av slutsatserna kring den befintliga karriÀrhemsidan Àr att den vÀnstra menyn inte Àr organiserad pÄ ett sÀtt som hjÀlper anvÀndaren att hitta vad han/hon letar efter, innehÄllet i mitten Àr för allmÀn och trÄkig för mÄnga anvÀndare och högerspalten anvÀnds sÀllan, trots att den innehÄller vissa anvÀndbara funktioner.

This bachelor thesis has the purpose to visualize and document the air movementsprovided by different ventilation principles in an operating theatre. The visualizationwill be made as simple as possible in a physical model. The model and thedocumentation should be able to use in educational purposes.The study is based on the two most common systems for airflow, currently used inoperating theatres. The first principle is displacement ventilation in which the air issupplied at low velocity along the floor. The second principle is vertical parallel laminarairflow in which the air is compressed like a piston from ceiling to the floor.A review of literature resulted in the choice of size, design, and scale factor for themodel, as well as choices of ventilation principles and airflows.

JÀrnvÀgen transporterar mÀnniskor samt gods billigt och miljövÀnligt. I Sverige identifierar Trafikverket flera alternativa strÀckningar nÀr de planerar en ny jÀrnvÀg. Landskapets karaktÀr, miljöförhÄllanden, geologi, tÀtortsstruktur, befolkningsutveckling, resande och transporter Àr exempel pÄ kriterier som kan pÄverka beslutet om var dessa strÀckningar ska placeras. Geografiska Informationssystem (GIS) kan standardisera processen för att identifiera flera möjliga korridorer.Syftet med detta examensarbete Àr att ge rekommendationer pÄ hur GIS, sÀrskilt cost path och kÀnslighetsanalys, kan anvÀndas vid planering av nya jÀrnvÀgskorridorer. Ett testfall i Blekinge lÀn valdes för att illustrera potentialen i dessa metoder.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

StadskÀrnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmÀrksammad pÄ senare Är. I ett samhÀlle prÀglat av svÀngande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskÀrnor blivit allt hÄrdare. Svenska kommuner har dÀrför börjat arbeta allt mer mÄlinriktat med att behÄlla och utveckla stadskÀrnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar dÀrför till att jÀmföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskÀrnor.

Byggmax i GÀvle har haft problem med svinn som anses som en anledning till stora förluster vilket i sin tur pÄverkat anlÀggningens resultat. Kulturen pÄ Byggmax ger möjligheter till platscheferna vid de olika ByggmaxanlÀggningarna att pÄverka verksamheten. Vid anstÀllningen av den nya platschefen pÄ anlÀggningen i GÀvle pÄbörjades förÀndringsarbete inom Lean sedan januari 2010 med avsikten att eliminera svinn och förbÀttra flöden. Lean kommer ursprungligen frÄn Toyota Production System (TPS) som utvecklades inom biltillverkningsföretaget Toyota i Japan efter andra vÀrldskriget. Syftet med Lean Àr att öka produktionens effektivitet genom att eliminera slöseri. Under 90-talet började olika handelsföretag fÄ större intresse för att utforma sina flöden mer effektivt, vÀlja sina leverantörer med mer omsorg samt styra och planera med det tydliga mÄlet att skapa kundvÀrde och dÀrmed öka sin konkurrenskraft.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera införandet av Lean vid företag i byggvaruhandeln samt att ge rekommendationer till fallstudieföretaget Byggmax i GÀvle för vidare arbete med Lean.I detta examensarbete har litteraturstudier, intervjuer och observation anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.