The purpose of this essay is to establish whether the so called ?soup trilogy?, med en burk soppa (2001), konservöppnare bok (2003) and på burklös mark (2005), written by Swedish-speaking Finn Stefan Hammarén is to be considered as surrealism or not. The methods used to determinate this is close reading, a technique used for finding a text?s distinguishable traits, and comparative analysis. First of all, the criteria of surrealist literature found in André Breton?s (1896-1966) Surrealist Manifesto, and other sources, as well as the criteria for the surrealist literary technique cut-up are presented and evaluated accordingly.

Tidigare forskning har visat att det är vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och således är ett måste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstå (Herzberg, 1966). Vidare är det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie är vilka faktorer ökar fastighetsmäklarens motivation? Syftet är därför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmäklarens motivation genom att jämföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrämjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer åsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke från chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Konstgräs används allt mer som markbeläggning inom sportytor och runt om i samhället som på lekytor, sportytor och i trafikmiljön. Konstgräs lades för första gången så tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgräset förändrats och förbättrats så att det i dag är godkänt att spela elitfotboll på konstgräsplaner. Fördelarna med konstgräs är många, bland annat är det ett tåligt och lättskött material som tål att vistas på året runt, dygnet runt. Sportytor med konstgräs ökar antalet användartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.

This thesis has been carried out on behalf of IV Produkt AB and intends to set an average ratio of thermal energy losses in apartment buildings that were built during the 1960-1990. This shall be derived by analyzing the total district energy consumption that has been divided into three parts: heat energy losses (the actual heating requirements), the heating of domestic hot water and heating energy consumption for the controlled ventilation.Three different residential areas that were built during the years 1962-1966 and one that was built in 1993 has been analyzed. All residential areas are located in Växjö urban and contains between four and six apartment buildings.The analyzed objects have a mechanical exhaust ventilation systems and district heating as the heating method. No own laboratory work or experiments have been done in this thesis, the calculations have been done on the basis of parameters from VEAB, interviews with property managers, and literature studies. By calculations, we have got a result that is reported in Chapter 6.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Uppsatsen innehåller en läroboksanalys som syftar till att visa på hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker. Studien sträcker sig över tid: från 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i läroböckerna kategoriseras och bedöms utifrån bestämda forskningsfrågor. Därefter sätts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet är att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker och kopplas ihop med människan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat på den svenska kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper.

Studien undersöker spelares sociala upplevelse inom online dataspelet World of Warcraft (Blizard entertainment 2004). Detta görs genom att studera de designförändringar som sker med verktyget "Guild" från 2004 fram tills Juni 2013.Verktyget "Guild" är avsett för att ge spelare ett sätt  att skapa grupper, så kallade "guilder" som kan närmast efterlikna föreningar inom verkliga livet. Studien har haft som syfte att försöka förstå den sociala interaktionen som kan äga rum i olika "Guilder". Det är sedan planerat att använda sig av Simmels teori om interaktion och artikeln "The Metropolis and Mental Life? (1903) för att förstå spelarens upplevelse.

?Till sångens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm.

In this essay I have read the novels Wide Sargasso Sea (Jean Rhys 1966), Desirada (Maryse Condé 1997) and Invisible Cities (Italo Calvino 1972) through Édouard Glissant?s notion of the primary scene in Philosophie de la relation. Poésie en étendue. I have examined how the primary scene can be seen as a political/an aesthetical strategy in the three novels. This was done in order to question the blunted tool of the notion of the identity, which is often considered in studies regarding ?postcolonial novels?.