Tajmning i pensionsfonder ? en kvantitativ studie av de 38 Sverigefonderna i PPM-systemet
TajmningSverigefonderTreynor-MazuymodellenPremiepensionPensionsfonderEconomicsEconometricsEconomic theoryEconomic systemsEconomic policyNationalekonomiEkonometriEkonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk politikBusiness and Economics
I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper. Metoden jag använder bygger på en modell som tagits fram av Treynor och Mazuy 1966. Modellen kontrollerar om det finns tajmningförmåga genom införandet av en kvadratisk term i en regressionsanalys med fondavkastning som beroende variabel och marknadsavkastning som oberoende. Om den kvadratiska termen är signifikant positiv kan fonden sägas uppvisa tajmning. Egenskaperna standardavvikelse, kursutveckling, betavärde, ålder, förvaltarens erfarenhet och år i fonden samt fondavgift undersöks med t-test och multivariat regressionsanalys. Resultaten visar att det finns Sverigefonder i premiepensionssystemet som uppvisar tajmning. Det är dock en liten del av det totala antalet fonder, och det finns även flera fonder som uppvisar negativ tajmningförmåga. Det är svårt att se några tydliga samband mellan en viss egenskap och tajmningförmåga.