Kriminalpolitiska diskussioner i Hallbladet 1960-1971
Orsaksdiskussioner till fängelsestraffet samt diskussioner rörande kriminalpolitik från ett fångperspektiv, i fångtidningen Hallbladet
Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat på den svenska kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras. 1960-1971 var en period då det hände mycket inom kriminalvården. 1965 infördes den nya brottsbalken, 1966 startades riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) och 1969 anordnades den första strejken på Hallanstalten. Kriminalpolitiken diskuterades i Hallbladet men den diskuterades inte i någon större omfattning.Jag har haft stämplingsteorin som teoretisk utgångspunkt för studien. Stämplingsteorin valde jag då jag haft en hypotes att intagna stämplas av samhället som onda och att denna stämpling blir självförverkligande. Att de intagna uppfattar sig som stämplade av samhället och kriminalvården framkommer i deras diskussioner. Jag har också valt att utgå från Nils Christies teori rörande den goda fienden. För att en fiende ska uppfattas som god måste vissa kriterier vara uppfyllda, bland annat att fienden måste uppfattas som farlig och att de som bekämpar fienden måste ha stöd från samhällets håll. Den goda fienden har också visat sig vara en fungerande teori då bland annat media, enligt de intagna, under vissa perioder punktmarkerat alla intagna som farliga för att uppnå ett samhällsstöd i att bekämpa dem.