PÄ senare Är har klimatoron tilltagit i vÀrlden, ökade utslÀpp av vÀxthusgaser och stigande medeltemperaturer har fÄtt ett stort utrymme pÄ den politiska agendan. För att möta oron har man inom Europeiska Unionen enats om ett antal klimatmÄl som skall uppfyllas till Är 2020. Sverige har under lÄng tid förlitat sig pÄ skogsindustrin och dÀrigenom byggt upp en stark industri och forskningsverksamhet. Skogsbaserad bioenergi stÄr idag för 90 % av den bioenergi som förbrukas i Sverige. RÄvaruöverskottet finns idag i norrlands inland men det stora behovet finns i storstadsregionerna i södra Sverige. Det finns dock vissa problem med transport och lagring av skogsbaserad biomassa och behovet av innovationer Àr dÀrför stort. Torrefiering Àr en förÀdlingsmetod dÀr energidensiteten höjs och lagringsegenskaperna förbÀttras genom rostning av biomassa i en syrefrimiljö. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka potentialen hos torrefierad pellets under svenska förhÄllanden. I vÄr investeringskalkyl framgÄr det att break even-punkten för priset för torrefierad pellets Àr 367,55 kr/MWh. KÀnslighetsanalysen uppvisar att rÄvarukostnaden har störst pÄverkan pÄ nettonuvÀrdet, följt av driftskostnaden och pris som hade samma pÄverkan, dÀrefter kommer rÀntan och sist investeringskostnaden. VÄra berÀkningar visar att det finns en skillnad i tÄgtransportkostnad mellan torrefierad pellets och konventionell pellets per transporterad MWh.

SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Vid Lissabonmötet enades medlemslÀnderna om antagandet av de sÄ kallade LissabonmÄlen vilket bland annat innebÀr att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga ekonomin i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa mÄl mÄste företagsskattesystemet inom EU förÀndras eftersom EU annars Àr i sÀmre konkurrenslÀge Àn USA nÀr det gÀller att attrahera investerare. Det finns tvÄ förslag till en sÄdan förÀndring som Àr mer aktuella Àn övriga förslag, Home State Taxation (HST) och Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB). HST Àr ett förslag som gÄr ut pÄ att alla bolag i en grÀnsöverskridande koncern skall berÀkna sin skatt enligt reglerna i den stat dÀr moderbolaget Àr lokaliserat. CCCTB Àr ett förslag som innebÀr ett införande av en ny gemensam skattebas som tillÀmpas pÄ grÀnsöverskridande koncerner.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Syftet med denna studie À?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvÀ?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som gÄr att uppfatta i dessa filmer. Min ambition Àr inte att göra nÄgra detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna pÄ retoriken och titta pÄ bildsprÄket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgĂ„ng till information, allmĂ€nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning i miljöfrĂ„gor.I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan Ă€ven miljöorganisationer skall ha tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning. Det uttryck som anvĂ€nds i konventionstexten Ă€r access to justice. Även den europeiska gemenskapen Ă€r part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rĂ€ttssystem, dock inte fullstĂ€ndigt. Sverige har gjort vissa mindre Ă€ndringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som stĂ€lls enligt sĂ„vĂ€l Århuskonventionen som EG-rĂ€tten.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.

Med bakgrund i att mÄnga lÀrare anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning och att skolan ska lÄta vÀrdegrunden gensomsyra undervisningen sÄ undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de tvÄ vÀrldssprÄken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv dÄ vi ser deras vÀxelverkan i identitetsprocessen som sedan pÄverkar maktstrukturer i samhÀllet. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska lÀroböcker undersöka hur fördelningen i texterna Àr mellan mÀn och kvinnor, mellan olika lÀnder och hur mÀnniskor framstÀlls utifrÄn kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska lÀroböckerna. Metoderna för att uppnÄ detta syfte bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehÄllsanalysen att fler mÀn var representerade i bÄda Àmnen och gÀllande lÀnder var europeiska lÀnder och USA i fokus.