Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Abstract  The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal?s and the teacher?s attitudes in this study, are the same. The study is based on four main questions:  What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?  How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?  Do the teacher?s and principal?s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree?   Do the teacher?s and principal?s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?  To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay. The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Vår studie redovisar hur lärarna med boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till årskurs 3. Våra undersökningsområden är muntlig språkutveckling, fantasi, självförtroende och självkänsla samt kritiskt tänkande. Till vår studie har vi intervjuat sex lärare på en skola i Mellansverige. Vi har även observerat fyra boksamtalssituationer i förskoleklass och årskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lärarna arbetar med boksamtal utifrån muntlig spårkutveckling, fantasi, självkänsla och självförtroende och kritiskt tänkande. Genom citat från de intervjuade lärarna framkommer olika aspekter och metoder hur lärarna arbetar med boksamtal i klasserna.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmärksamhet med hjälp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete är att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka användandet av trafikljusmodellen med betoning på det specialpedagogiska området. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mål och innehåll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjälp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter som behövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in sker så effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen använder man sig av olika signaler för när eleverna kan rådfråga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar självständigt med sina uppgifter. En enkät angående användandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. Både pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade på eleverna blev mera rättvis och att eleverna kunde koncentrera sig bättre på uppgifterna.