Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att få dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lärare verksamma i årskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare är flickor än pojkar och att situationer såsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar är problematiska. Lärarna upplevde det svårt att hjälpa de tysta eleverna, då de oftast undervisade i helklass, och kände sig hänvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att våga mer. Talträning i mindre grupper var den metod som ansågs kunna användas för att hjälpa de tysta eleverna.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser.Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper är låga jämfört med elever i andra länder. Det är något som blivit omdiskuterat. För att förändra det här krävs det att lärare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lärare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lärare arbetar för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien har ett fokus på stöttande av affektiva sidor samt matematiklärande. Lärare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.