Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.