Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden?iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig..