Varje dag kör ungefÀr 16 000 personer rattfulla och varje Är tar rattfylleriet runt 150 personers liv. PÄföljderna för detta brott Àr enligt mig vÀrda att diskutera. Rattfylleribrottet Àr komplicerat pÄ det sÀtt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser dÄ pÄföljderna ut för det grova rattfylleriet och gÄr det att skapa en bÀttre pÄföljd? Den frÄgan stÀllde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget pÄföljdsalternativ.

Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

I arbetet beskrivs hur en person under pĂ„verkan av Rohypnol i olika mĂ€ngder kan pendla mellan liv och död. Med hjĂ€lp av litterĂ€ra kĂ€llor och samtal med vĂ„rdkunnig personal berĂ€ttas det att en person kan anvĂ€nda Rohypnol som en hjĂ€lp för att försĂ€tta sig sjĂ€lvt i ett stadie dĂ€r kĂ€nsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstĂ€rks av flunitrazepam. Denna process kallas lĂ€kemedelsinteraktion, och innebĂ€r att tvĂ„ olika substanser pĂ„verkar varandras egenskaper vad gĂ€ller nerbrytningen i levern.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Placentan (livmoderkakan) Àr ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk pÄverkas placentan negativt och det pÄverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur placenta och foster pÄverkades av opiater och kokain samt om det fanns nÄgon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisÀttningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hÀmmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillvÀxthÀmning hos fostret som ger lÀgre födelsevikt, mindre huvudomfÄng, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka.

 Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en mÄttligt förhöjd risk för sjukdom, sÀnkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] Àr ett frÄgeformulÀr för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rÄdgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rÄdgivning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rÄdgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol.Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie.

Narkotika Àr en viktig frÄga för mÀnniskorna i Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur omfattande narkotikamissbruket Àr i UmeÄ bland unga mÀnniskor i Äldern 15-25 Är. Dessutom orientera oss och lÀsaren i hur olika samhÀllsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att fÄ reda pÄ hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi anvÀnt oss av rapporter, webbaserade kÀllor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptÀcka ett missbruk och hur unga mÀnniskor kan komma i kontakt med narkotika.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

Bakgrund: MÀnniskor strÀvar efter lycka, karriÀr och hög social status. Risken finns att de som inte uppnÄr vissa krav kan rÀknas som misslyckade. MÄnga lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever ocksÄ i ett samhÀlle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.

I denna studie Äterges fem kvinnors vÀg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lÀmna missbrukarlivet, och dÀrmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förstÄelse av den förÀndringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare gÄr igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka vilka faktorer som har betydelse nÀr kvinnor vÀljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrÄn en förÀndringsmodell visade att vÀgen ut ur missbruk kan vara en lÄng och mödosam process.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som rĂ„der inom FoU nordvĂ€sts kommunala öppenvĂ„rdsmottagningar samt att göra en kartlĂ€ggning av dessa insatser. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var: (1) Hur definierar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st centrala begrepp inom missbruksomrĂ„det? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvĂ„rden inom FoU nordvĂ€st och vad innebĂ€r vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st sitt arbete pĂ„? För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkĂ€t som mottagningarna fick besvara. UtifrĂ„n dessa svar utformades vĂ„ra intervjufrĂ„gor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal pĂ„ de Ă„tta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.