Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur brukarna pÄ en lÄgtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mÄl uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I mÄlbeskrivningen stÄr att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsÀttning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vÄrd- och behandlingsinsatser och ett drÀgligare liv. För att ta reda pÄ detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare pÄ Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivÄ och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvÄrdnad, mat och sysselsÀttning.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Lagstiftningen som reglerar förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Àr arbetsrÀtten som regleras i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Saklig grund mÄste uppfyllas för uppsÀgning samt avsked, för att dessa tvÄ ska vara giltiga i en rÀttsprocess. Detta innebÀr att arbetstagaren mÄste grovt ha Äsidosatt sina Ätaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rÀttsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsÀgning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de tvÄ olika vÀgarna sÄsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En nÀrmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstÄ i och med den rÄdande lagstiftningen kommer att ses över.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

Studiens syfte var att undersöka hur det Àr att vara barn i familj och förskola nÀr förÀldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjÀlpa dem. Syftet var Àven att undersöka vad förskollÀrare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag Àr baserat pÄ ostrukturerade intervjuer för att fÄ ett djup i berÀttelserna. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande förÀldrar som barn och tre av dem var förskollÀrare. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt har baserats pÄ tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande förÀldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande förÀldrar som barn ansÄg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade nÄgra tecken pÄ att de visste hur det stod till hemma.

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Studiens syfte var att undersöka om naturlÀkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgÄtt Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut pÄ en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. PÄ kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgÄr frÄn informanterna och vÄra egna observationer om Ibogain-behandling.

Microsoftdomen grundar sig i att Microsoft vÀgrat lÀmna ut interoperabilitetsinformation till en av sina konkurrenter (Sun). Sun menar att detta konstituerar ett missbruk av dominerande stÀllning och lÀmnar in ett klagomÄl till Kommissionen som pÄbörjar en utredning. Kommissionen börjar dessutom pÄ egen hand utreda huruvida Microsofts integration av Windows Media Player i sitt operativsystem (Windows) kan utgöra ett missbruk. Den 17 september 2007 blev Microsoft dömda av FörstainstansrÀtten för missbruk av dominerande stÀllning. Detta ledde till ett par pÄföljder för Microsofts del.

Detta Àr en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vÄr uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi frÀmst ville fÄ reda pÄ var vad det innebÀr för individen att ha en dubbeldiagnos. För att fÄ reda pÄ det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, frÀmst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi ocksÄ ville fÄ reda pÄ var om dessa patienter har nÄgra specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi fÄ svar pÄ genom ett tjÀnstemannaperspektiv. Vi genomförde sÄledes en kvalitativ studie med fem intervjuer pÄ verksamheter dÀr denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet sÄg, och som vi förstod redan pÄ vÀgen, var att det Àr otroligt individuellt hur denna problematik pÄverkar patienten.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer dÀr förÀldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. VÄrt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan pÄverkas av att leva i en utsatt miljö dÀr förÀldrarnas förmÄga att tillgodose barns behov Àr bristfÀllig. VÄrt resultat visar att barn pÄverkas bÄde fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö dÀr det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, dÄ förÀldrarnas möjlighet att se sina barns behov Àr liten och förÀldraförmÄgan Àr bristfÀllig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen kÀnner sig exkluderade och osynliga, bÄde frÄn sina förÀldrar, men Àven frÄn samhÀllet dÀr professionella inte lyckas genomskÄda ett pÄgÄende missbruk inom familjen.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.