Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, växellådor och lastbilar till koncernens varumärken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production är produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde består Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet använder metaller och legeringar för att producera färdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hämtas från fabrikens materialgård.Materialgårdens tillväxt har skett okontrollerat genom åren.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod som, istället för metallanalyser, kan förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekning av pappersmassa. Det är allmänt känt att övergångsmetaller katalyserar sönderfallet av väteperoxid mycket effektivt, där mangan, koppar och järn är de effektivaste katalysatorerna vid massablekning. Vid Östrands massabruk (dåvarande SCA Graphic Sundsvall AB), där arbetet utfördes, var koncentrationen av mangan högre än andra skadliga metaller, varför mangan hade en mycket betydande roll. Metallanalyser kan användas för att i viss mån förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekningar. Dessa analyser är dock kostsamma, långsamma och komplicerade varför en billig, snabb och enkel metod är att föredra.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Röntgenfluorescensdetektor, X-ray fluorescens (XRF), är ett fältinstrument som bland annat kan används för att detektera metaller i förorenad jord. I miljötekniska markundersökningar görs ofta fältanalyser till exempel med en XRF. Den är ett hjälpmedel för att bedöma hur en förorening breder ut sig och ungefärliga koncentrationer av föroreningen i marken. I det här arbetet har två stycken röntgenfluorescensdetektorer jämförts. Modellerna på de undersökta instrumenten är Niton XLt 792 och DELTA Premium.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.

Inlastningen till ljusbågsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehåller många olika typer av skrot med liknande sammansättningar och även oxidiska ämnen. Till varje charge räknar en modell ut mängder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsättas för att smältan ska ha rätt sammansättning när den går vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmältningen i ljusbågsugnen blåses även kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsväggarna. Variationerna i processen är stora och det är svårt att förutsäga hur smältan kommer att bli.

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utsläppen av molybden från reningsverket och deponin för metallhydroxidslam på Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfällning och flockning med målet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anläggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden från den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras på. Molybden används inom Sandvik AB som legeringsmetall, främst för att öka stålprodukters styrka, hårdhet och motstånd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels är kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jämförelse med de flesta andra metaller, dels är svårigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemområde inom vilket inte mycket nytt har hänt sedan sjuttiotalet, mycket beroende på att molybden inte ansetts utgöra någon större risk mot miljö och hälsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat på en lyckad reningsprocess som används på vatten från en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök där järn(III)hydroxid fälldes ut vid pH-värdena 4,5 och 5,0.

För att kunna öka värdet på sina produkter gäller det att logistikservicen är av högsta kvalitet. Det är att leverera rätt produkt, i rätt tid, till rätt plats, i rätt kvalitet och kvantitet. För att kunna leverera denna service behöver företag ha kontroll på alla delar av tiden det tar att producera varan. Det kan vara allt från lagerhantering till transporter mellan olika produktionsavsnitt.Det beställaren hos administrationen på Sandviks transportavdelning ville undersöka var hur deras sidlastare egentligen utnyttjas. Därifrån har syftet med examensarbetet blivit att utforma ett uppföljningssystem som automatiskt ska registrera värden på prestationer på truckfordon inom ett begränsat geografiskt område.För att uppfylla syftet har olika metoder använts för att inhämta den teori som krävdes till uppföljningssystemet och för att kunna utföra tidsstudien.

Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården.

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar årligen stora mängder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mängder föroreningar samlas på liten yta och kan vid lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand från gruvindustrin sker idag på två sätt; jordtäckning eller vattentäckning, vilket både kan vara dyrt och svårt att utföra. Den vanligaste metoden är vattentäckning.

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

Rapporten baseras på genomförd litteraturstudie samt provtagningar som genomfördes i Kamlungeforsen, nära utloppet på Kalixälven i norra Sverige under första halvåret 2002. Proven togs dels med hjälp av DGT-tekniken och dels med ultrafiltrering för att bestämma koncentrationen av lösta element. Metallspeciering innebär att man tar reda på i vilken fas spårmetallerna befinner sig i ? lösta joner och komplex, kolloider eller partiklar. Många spårmetaller är viktiga för liv, men kan också fungera som gifter beroende på koncentrationen.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.