Sök:

Sökresultat:

115 Uppsatser om Återvinning av metaller - Sida 8 av 8

Halter av farliga ämnen i slam och avloppsvatten i Uddebo
avloppsreningsverk

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.

Hydraulisk konduktivitet i en morän: Inverkan av frys- och tiningscykler vid olika överlaster och packningsgrader

Att gruvindustrin ger upphov till avfall är känt sedan länge, varvid brytning av malm som innehåller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall är gråberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och därefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, främst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Sänkgnistningens motivationsfaktorer i svensk verkstadsindustri

Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj.

Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.

Fosforåtervinning ur förbränningsaska från rötslam och rötrest

Fosfor är ett ändligt näringsämne som på senare tid uppmärksammats i samband med övergödning och bristen som råvara. Näringsämnet är livsviktigt för likväl människor som djur och växter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gäller att i framtiden applicera hållbara fosforåtervinningsmetoder för att ta tillvara på mängden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam är ett avfall som växer till storleken och med befolkningsmängden. Rötat avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehåller nyttiga näringsämnen så som fosfor, kväve och kalium men också onyttiga spårämnen, patogena ämnen, organiska rester och tungmetaller.

Optimering av slaggkemi vid smältning och konvertering av ädelmetallslam i en ädelmetallkaldougn

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Slamförädling genom kompostering : Påverkan på halten läkemedelsrester, oönskade organiska föreningar och näringsinnehåll

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa.Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

Geokemisk karakterisering av anrikningssand och gråberg från Kringelgruvan

Examensarbetet är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Naturresursteknik inriktning Miljö och vatten, vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts vid institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser på avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, samt i samarbete med Golder Associates AB och Kringelgruvan AB. I detta examensarbete har sulfidhaltigt gruvavfall från Kringelgruvan undersökts. Kringelgruvan är i dagsläget inte i produktion, men som en följd av ett ökat råvarupris på grafit i kombination med en hög efterfrågan arbetar Flinders Resources Ltd. (Kringelgruvan AB) med att återuppta grafitproduktionen i gruvan.

Att skriva ett kurskompendium för tätkontroll och läcksökning.

  SAMMANFATTNINGLackage fran en komponent i form av vatska eller gas ar ett ofta underskattat problem som kan geupphov till samre produktkvalitet, energiforluster och i slutandan ge ekonomiska konsekvenser omlackaget blir for stort. Det finns dessutom en miljo- och halsorisk om en produkt eller komponentlacker ut storre mangder kemikalier eller metaller. Kan lackaget minskas finns med andra ord storavinster att hamta.Nolek AB bygger instrument for att hitta lackage, lacksokning, och mata lackage, tatkontroll.Foretaget arrangerar utbildningar for sina kunder men har tidigare inte haft nagot uppdateratmaterial for detta andamal. Syftet med examensarbetet ar att producera delar till ett nyttutbildningspaket inom tatkontroll, lacksokning och provtryckning samt att undersoka teorier forskrivande av pedagogiska texter. Arbetets resultat utgors av ett kurskompendium samt enPowerPoint-presentation kopplad till kompendiet.

Efterbehandling av träskyddsanläggningar

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Väg & Anläggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport är att Skanska ska få övergripande kunskap i ämnet i form av en lättläst rapport. Länsstyrelsen i Västerbotten uppger det totala antalet förorenade områden i länet till minst 1200 st. I MIFO, vilket är det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges länsstyrelser använder sig av, är för närvarande 618 st förorenade områden registrerade i Västerbotten. Antalet träskyddsanläggningar uppgår till 37 st varav fyra stycken har fått den högsta riskklassningen.

<- Föregående sida