Sökresultat:
114 Uppsatser om Ćtervinning av metaller - Sida 8 av 8
Hydraulisk konduktivitet i en morÀn: Inverkan av frys- och tiningscykler vid olika överlaster och packningsgrader
Att gruvindustrin ger upphov till avfall Àr kÀnt sedan lÀnge, varvid brytning av malm som innehÄller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall Àr grÄberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och dÀrefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, frÀmst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.
SĂ€nkgnistningens motivationsfaktorer i svensk verkstadsindustri
SÀnkgnistning Àr en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige anvÀnds av bÄde smÄ och stora verkstadsföretag. Metoden anvÀnds i syfte att framstÀlla geometriskt komplexa detaljer, frÀmst ur hÀrdat stÄl. Dessa detaljer anvÀnds vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebÀr att kunderna anvÀnder en eller fler detaljer, som producerats med sÀnkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande Àr att kunder anvÀnder sÀnkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar mÄnga produkter per sÀnkgnistdetalj.
Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott
Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.
FosforÄtervinning ur förbrÀnningsaska frÄn rötslam och rötrest
Fosfor Àr ett Àndligt nÀringsÀmne som pÄ senare tid uppmÀrksammats i samband med övergödning och bristen som rÄvara. NÀringsÀmnet Àr livsviktigt för likvÀl mÀnniskor som djur och vÀxter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gÀller att i framtiden applicera hÄllbara fosforÄtervinningsmetoder för att ta tillvara pÄ mÀngden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam Àr ett avfall som vÀxer till storleken och med befolkningsmÀngden. Rötat avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehÄller nyttiga nÀringsÀmnen sÄ som fosfor, kvÀve och kalium men ocksÄ onyttiga spÄrÀmnen, patogena Àmnen, organiska rester och tungmetaller.
Optimering av slaggkemi vid smÀltning och konvertering av Àdelmetallslam i en Àdelmetallkaldougn
Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmĂ€ltning av anodslam pĂ„ Ă€delmetallverket. Den ekonomiska utvĂ€rderingen visar att Ă€delmetaller (ĂM) för över 4 miljoner kr varje mĂ„nad blir kvar i den slagg som lĂ€mnar verket för att ytterligare en gĂ„ng genomgĂ„ smĂ€ltning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas sĂ„ledes i ca 30 dagar med rĂ€ntekostnader som följd. Uppgiften var dĂ€rför att försöka utröna orsaker och föreslĂ„ tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tĂ€nkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smĂ€ltningen och konverteringen av anodslammet.
SlamförÀdling genom kompostering : PÄverkan pÄ halten lÀkemedelsrester, oönskade organiska föreningar och nÀringsinnehÄll
Av de lĂ€kemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. DĂ„ avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk Ă€r inte designade för att ta hand om och bryta ner lĂ€kemedelsrester och andra organiska föreningar frĂ„n till exempel tvĂ€ttmedel, fĂ€rgrester etc. Beroende pĂ„ de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det fĂ€rdigrenade utloppsvattnet, som lĂ€mnar avloppsreningsverket, eller sĂ„ hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat anvĂ€ndas som gödningsmedel pĂ„ jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende pĂ„ minskad lukt, nĂ€ringsinnehĂ„ll och minskad förekomst av lĂ€kemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes; hĂ€stgödsel, djupströgödsel frĂ„n nöt och trĂ€dgĂ„rdskompost. Ăven tre olika metoder för syresĂ€ttning av kompoststukorna utvĂ€rderades. Dessa var luftning genom byggdrĂ€neringsrör med tillkopplad flĂ€kt, sjĂ€lvdrag genom byggdrĂ€neringsrör samt omblandning med hjĂ€lp av grĂ€vskopa.Temperaturen i stukorna mĂ€ttes med jĂ€mna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.
Geokemisk karakterisering av anrikningssand och grÄberg frÄn Kringelgruvan
Examensarbetet Àr det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Naturresursteknik inriktning Miljö och vatten, vid LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoÀng och har genomförts vid institutionen för SamhÀllsbyggnad och naturresurser pÄ avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, samt i samarbete med Golder Associates AB och Kringelgruvan AB. I detta examensarbete har sulfidhaltigt gruvavfall frÄn Kringelgruvan undersökts. Kringelgruvan Àr i dagslÀget inte i produktion, men som en följd av ett ökat rÄvarupris pÄ grafit i kombination med en hög efterfrÄgan arbetar Flinders Resources Ltd. (Kringelgruvan AB) med att Äteruppta grafitproduktionen i gruvan.
Att skriva ett kurskompendium för tÀtkontroll och lÀcksökning.
  SAMMANFATTNINGLackage fran en komponent i form av vatska eller gas ar ett ofta underskattat problem som kan geupphov till samre produktkvalitet, energiforluster och i slutandan ge ekonomiska konsekvenser omlackaget blir for stort. Det finns dessutom en miljo- och halsorisk om en produkt eller komponentlacker ut storre mangder kemikalier eller metaller. Kan lackaget minskas finns med andra ord storavinster att hamta.Nolek AB bygger instrument for att hitta lackage, lacksokning, och mata lackage, tatkontroll.Foretaget arrangerar utbildningar for sina kunder men har tidigare inte haft nagot uppdateratmaterial for detta andamal. Syftet med examensarbetet ar att producera delar till ett nyttutbildningspaket inom tatkontroll, lacksokning och provtryckning samt att undersoka teorier forskrivande av pedagogiska texter. Arbetets resultat utgors av ett kurskompendium samt enPowerPoint-presentation kopplad till kompendiet.
Efterbehandling av trÀskyddsanlÀggningar
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Skanska VÀg & AnlÀggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport Àr att Skanska ska fÄ övergripande kunskap i Àmnet i form av en lÀttlÀst rapport. LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten uppger det totala antalet förorenade omrÄden i lÀnet till minst 1200 st. I MIFO, vilket Àr det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges lÀnsstyrelser anvÀnder sig av, Àr för nÀrvarande 618 st förorenade omrÄden registrerade i VÀsterbotten. Antalet trÀskyddsanlÀggningar uppgÄr till 37 st varav fyra stycken har fÄtt den högsta riskklassningen.