Sök:

Sökresultat:

114 Uppsatser om Ćtervinning av metaller - Sida 6 av 8

VÀxters förmÄga att ackumulera metaller : Vass, bredkaveldun och gÀddnate i Bergviks dagvattendamm

AbstractSurface-water includes different kinds of pollutants from traffic and roads. To prevent these pollutants to reach nearby lakes one can construct surface-water ponds on locations with heavy traffic. At Bergviks shopping centre in Karlstad, two ponds, one smaller and one bigger has been constructed in order to decrease the pollutant pressure from the receiving waters of Kattfjorden. Several heavy metals are essential for plants and animals in low concentration but when they occur in higher concentrations, they become toxic to the organism. The larger pond at Bergviks shopping centre has a sedimentation function so the heavy metals sink to the bottom thereby not releasing directly in to Kattfjorden.

Aapamyrar i Sverige

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Artefakter vid en MR-undersökning

En artefakt Àr en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel pÄ grund av förÀndringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan Àven vara pÄverkade av patientens normala rörelser, sÄsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mÀngd olika typer av artefakter. Patientrörelse Àr det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast Àr relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjÀrtpulsation.

HÀlsobaserade riktvÀrden för arsenik, bly och kadmium pÄ förorenad mark : En undersökning av riktvÀrdenas kÀnslighet för val av toxikologiska grÀnsvÀrden (TGV)

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Etablering och risker i svensk gruvnÀring : En jÀmförelse med byggmarknaden för flerbostadshus

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Inventering och riskklassning av förorenade omrĂ„den i Öna och Östnor :

This work consists of a survey and risk classification of eleven metal industries including foundries, finishers and engineering industries in two industrial areas in Mora. The study follows a method called MIFO (Method of Surveying Contaminated Sites) composed by the Swedish Environmental Protection Agency. In the method assessments of the degree of hazard posed by the pollutants, the level of pollution, the conditions of dispersal, sensitivity and the degree to which the area is worthy to protect are made for each contaminated site (object). The assessment classify the objects into four risk classes in which risk class 1 denotes a very large risk, 2 large risk, 3 moderate risk and risk class 4 little risk. The work of surveying using MIFO is divided into two phases.

Neutralisering med restprodukter vid biolakning

Syftet med detta arbete har varit att identifiera lÀmpliga restprodukter som skulle kunna ersÀtta konventionella neutraliseringsmedel vid biolakning av sulfidiska koncentrat. I dagslÀget anvÀnds slÀckt kalk som Àr en förhÄllandevis dyr produkt och neutraliseringen utgör en stor del av driftskostnaden. Om restprodukter frÄn annan industri kan anvÀndas till neutralisering vid biolakningsanlÀggningar skulle detta leda till minskad anvÀndning av jungfruliga material, minskad miljöpÄverkan samt en bÀttre ekonomi för företagen. Genom att utnyttja restprodukter ges ocksÄ en möjlighet att utvinna de metaller som finns i de olika restmaterialen. I denna undersökning anvÀndes fyra olika oxidiska restprodukter: LD-slagg som Àr en restprodukt frÄn stÄltillverkning.

UtvÀrdering av selenmetionins och nitroglycerins pÄvÀxthindrande effekter pÄ havstulpaner för eventuell anvÀndning i bÄtbottenfÀrger : Evaluation of selenomethionine and nitro glycerine for possible use in boat paint to prevent barnacle fouling

PÄvÀxt pÄ bÄtar och andra föremÄl som sÀtts ner i vattnet Àr ett stort och kostsamt problem vÀrlden över. I Sverige orsakar havstulpanen, Balanus improvisius, den största pÄvÀxten. Havstulpanen har mÄnga förstadier innan den blir en vuxen havstulpan. I det stadiet innan den sÀtter sig fast pÄ olika platser, kallas den cyprid. Det tar mellan tre dagar och upp till nÄgra veckor innan cypriden valt plats att settla pÄ.

Silver i avloppsslam : Bidrag frÄn olika delomrÄden och potentiella kÀllor i Stockholms innerstad

Avloppsslam Àr en restprodukt som skapas vid rening av avloppsvatten och bestÄr mest av organiskt material. Slammet Àr mycket nÀringsrikt men innehÄller ofta höga halter av olika föroreningar som tungmetaller, lÀkemedelsrester etc. Stockholm Vatten AB Àr certifierade enligt REVAQ för att kunna anvÀnda avloppsslam som gödningsmedel pÄ Äkermarker. För att slammet fortsÀttningsvis ska genomgÄ certifiering mÄste föroreningshalterna minska. Silver Àr en av de metaller som avskiljs frÄn avloppsvattnet till slammet och har en hög ackumuleringshastighet i mark.

Hur man kan Ätervinna befintliga plÄtfasader till nya fasader ur ett Cradle to Cradle perspektiv : FrÄn slÀtplÄt till perforerad plÄt

Idag, nÀstan 40 Är efter att Miljonprogrammet stod klart, Àr renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar tvÄ fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.Detta examensarbete behandlar Ätervinning av de befintliga plÄtfasaderna pÄ ovannÀmnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom Ätervinning anvÀnda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plÄt till samma fastigheter. Syftet Àr att redovisa materialets livscykel med hÀnsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.För att besvara frÄgestÀllning har en bit av fasadplÄten undersökts i syfte att identifiera plÄtmaterialet. Genom att ta reda pÄ plÄtens densitet har aluminium faststÀllts som material.

Kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig ÄtgÀrd för att hantera ökade dagvattenmÀngder i stÀder med stora andelar hÄrdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat pÄ hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fÄtal studier har undersökt hur kvaliteten pÄ det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehÄll i avrinningen frÄn gröna tak behövs för att faststÀlla dess miljöpÄverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak och faststÀlla huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett nÀringslÀckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes Àr utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

AvsÀttningsalternativ för avloppsslam frÄn GÀstrike Vatten : Möjligheter att Äterföra fosforföreningar i avloppsslam till produktiv mark

GĂ€strike Vatten Ă€r ett kommunalĂ€gt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i GĂ€vle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten frĂ„n cirka 120 000 personer. Totalt producerar GĂ€strike Vatten cirka 11 000 ton slam per Ă„r som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömĂ„l om Ă„terföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill GĂ€strike Vatten undersöka hur deras avsĂ€ttningsmöjligheter ser ut.I dag gĂ„r slam frĂ„n samtliga GĂ€strike Vattens reningsverk till kompostering till anlĂ€ggningsjord eller som tĂ€ckmaterial pĂ„ deponier. Slammet frĂ„n fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, grĂ€nsvĂ€rden för att fĂ„ spridas pĂ„ produktiv mark. Det reningsverk som innehĂ„ller för höga metallhalter Ă€r Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten frĂ„n GĂ€vle kommun med omnejd och bidrar med mer Ă€n 60 % av den totala slammĂ€ngden frĂ„n GĂ€strike Vatten.

Effekter av jordens egenskaper och kvÀvegödsling pÄ ekologiskt odlade trÀdgÄrdsblÄbÀr

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

Hur förorenad Àr TÀmnaren av Tungmetaller? En undersökning av bottensediment.

TÀmnaren Àr en slÀttsjö i östra Svealand dÀr ammunition gÄr att finna i bottensedimenten. Ammunitionen hÀrstammar frÄn övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön Àr mycket grund och nÀringsrik och befinner sig i ett omrÄde som fortfarande pÄverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebÀr att TÀmnaren vÀxer igen i rask takt och berÀknas vara i princip borta om ungefÀr 600 Är. Sjön har ett skyddsvÀrde dels genom sin rikedom pÄ olika fÄgelarter som hÄller till i nÀromrÄdet men ocksÄ ett rekreationsvÀrde för mÀnniskor i omrÄdet runt sjön.

Geokemisk karakterisering av anrikningssand frÄn magasin 1 och 1B, Kristineberg, med fuktkammarförsök

I nÀrheten av gruvomrÄden kan vittring av sulfidmineral producera surt lakvatten innehÄllande höga metallhalter vilket kan ge skadlig pÄverkan pÄ omkringliggande natur. PÄ grund av de stora avfallsmÀngderna som gruvindustrin producerar och dess potential för negativ miljöpÄverkan Àr effektiva efterbehandlingar av gruvavfall viktiga. I Kristineberg, i norra Sverige, pÄbörjades brytning av zink och koppar 1940. Sulfidrik anrikningssand har deponerats i fem magasin inom gruvomrÄdet fram till 1994. Magasin 1 och 1B efterbehandlades 1996.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->