Samband mellan vattenkemi, ekosystemstruktur och -funktion i två dagvattendammar
Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste.
År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten. Syftet är att undersöka huruvida en potentiell förbättring i vattenkvaliteten avspeglas i den ekologiska statusen utmed den rumsliga gradienten från dammarnas in- till utlopp. Även Väsbyån inkluderas i studien då Ladbrodammen mynnar i den.
För att bedöma ett ekosystems hälsostatus behövs information om struktur och funktion. Ekosystemstruktur kan definieras som artsammansättningen och organisationen i ett
ekosystem, medan ekosystemfunktion beskriver summan av processer associerade med ett ekosystem, såsom näringsomsättning och nedbrytning av organiskt material. I detta arbete analyserades struktur och funktion i dagvattendammarna genom kvantifiering av bottenfaunans samhällsstruktur samt mikroorganism- och bottenfaunabaserade
lövnedbrytningsförsök. Fältundersökningarna utfördes vid olika provlokaler lokaliserade utmed en rumslig gradient från Ladbro- och Tibbledammens in- till utlopp. Resultaten från dessa undersökningar jämfördes sedan med vattenkemiska data för dammarnas in- och utlopp sammanställda av konsultföretagen WRS (Water Revival Systems) och Sweco. Samma fältundersökningar utfördes även i Väsbyån, upp- och nedströms Ladbrodammen. Dock saknades vattenkemidata för Väsbyån. Resultaten visar att koncentrationer av näringsämnen och föroreningar i det inkommande dagvattnet effektivt reduceras i Ladbro- och Tibbledammen. Mindre påtagliga effekter på bottenfaunasamhällenas sammansättning är också märkbara. Förändringarna i ekosystemstruktur indikerar en förbättrad ekologisk status i dammarnas utlopp jämfört med inlopp, medan de för Väsbyån indikerar en försämrad ekologisk status nedströms Ladbrodammen jämfört med uppströms. Dock förefaller ekosystemfunktionen vara opåverkad av föroreningsavskiljningen i dammarna. I Väsbyån förefaller ekosystemfunktionen vara försämrad nedströms Ladbrodammen jämfört med uppströms. Resultaten indikerar att ekosystemstruktur och -funktion i ekosystem i vattendrag nedströms dagvattendammar kan påverkas negativt, även om vattenkvalitet och ekologisk kvalitet förbättras inom dammarna. För att se tydligare effekter av föroreningsavskiljning i dammar vore det i framtida studier mer intressant att undersöka ekosystemstruktur och -funktion
uppströms och nedströms dagvattendammar, såsom studien utfördes i Väsbyån.