Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

Bakgrund: Kunskap i teknik Àr en frÄga om demokrati. I vÄrt samhÀlle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det Àr viktigt att mÀnniskor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som gÄr i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar pÄ hur de ska göra, diskuterar och frÄgar varandra innan de sÀtter igÄng med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning pÄ problemet.

Konfirmationsundervisning Àr ett mycket omdiskuterat Àmne, Ätminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa pÄ att trots den mÀrkbara nedgÄngen av antalet ungdomar som vÀljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, sÄ har Àven de ungdomar som vÀljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frÄgor. Jag hÀvdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, Àn de ungdomar som vÀljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att Àven dessa icke konfirmerade ungdomar svarar pÄ enkÀtens frÄgor bÄde medvetet och genomtÀnkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte Àr ointresse för andliga frÄgor som gör att man vÀljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna Àr av annat slag.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.

I dagens samhÀlle ökar mÀngden information som anvÀndarna lagrar pÄ sina datorer och samtidigt ökar hoten mot informationen. Genom sÀkerhetskopiering kan informationen skyddas mot olika hot sÄ som hÄrddiskkrascher och liknande men ÀndÄ försvinner information hela tiden. För att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndare utför sÀkerhetskopiering genomförs en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen undersöker dels om anvÀndare utför sÀkerhetskopiering men Àven varför eller varför inte. Undersökningen utgÄr ifrÄn TMT, Temporal Motivation Theory, för att beskriva sambandet mellan olika faktorer som kan pÄverka anvÀndningen av sÀkerhetskopiering.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Mitt examensarbete handlar om att berÀtta i broderi. Jag har utgick frÄn meningen ?Det finns sÄ mycket vi gÀrna skulle kasta bort om vi inte var rÀdda att andra skulle plocka upp det.? ur boken Dorian Grays portrÀtt av Oscar Wilde. DÀrefter sökte jag efter mitt sÀtt att uttrycka mig i bild. Resultatet blev tre broderier som tillsammans skapar en tredimensionell berÀttelse.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

AnvÀndningen av strömmande video ökar snabbt just nu. Ett populÀrt konceptÀr adaptive bitrate streaming som gÄr ut pÄ att en video kodas i flera olikabithastigheter. Dessa videor tas sedan och delas upp i smÄ filer och görstillgÀnglig via internet. NÀr du vill spela upp en sÄdan video laddar du först hemen fil som beskriver vart filerna finns och i vilka bithastigheter de Àr kodade i.Mediaspelaren kan dÀr efter börja ladda hem filerna och spela upp dom. Om defysiska förutsÀttningarna, som exempelvis nedladdningshastighet eller CPUbelastning,Àndras under uppspelningen kan mediaspelaren enkelt byta kvalitépÄ videon genom att börja ladda filer av en annan bithastighet och slippa attvideon laggar.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Den 1 november 2010 förÀndrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 smÄ aktiebolag fick möjlighet att vÀlja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som vÀljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt pÄ positiva effekter av revision för smÄ aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision pÄverkar kreditbedömning av smÄ aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien pÄ teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anstÀllda pÄ sex av Sveriges största banker.

I denna rapport presenteras ett existerande system som kan hantera paketerade program (?building blocks?) modulÀrt. Systemet tillÀmpas pÄ produkten iipax. Ett building block Àr en enhet (?plugin?) som kan förflyttas mellan iipax-projekt.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.