Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

Flera studier har visat nyttan av en god glykemisk kontroll vid diabetes för att förhindra mikrovaskulÀra komplikationer men ocksÄ olika typer av hjÀrt/kÀrlsjukdomar. Idag anses behandling av hypertoni och hyperlipidemi liksom förebyggande behandling med ASA mycket viktig för denna grupp av patienter. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel av diabetespatienterna som medicinerar med ACE-hÀmmare eller Angiotensin-II-receptorblockerare hos diabetiker med avseende pÄ Älder, kön och landsting. Registerdata över samtliga receptuttag av insulin (A10A) och peroralt diabeteslÀkemedel (A10B) uttagna mellan 1 juli 2005 till och med 31 juni 2007 tjÀnade som underlag för de data som erhölls frÄn Svenska lÀkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. De filer som anvÀndes för prevalensberÀkningar innehöll uppgift om ATC-kod, period, landsting, kön, antal patienter, patienter/tusen invÄnare, DDD/TIND, antal recept, totalkostnad och landstingskostnad.

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.

Artificiella neurala nÀtverk (ANN) kan vara en bra teknik för att skapa intressanta datorstyrda motstÄndare i spel och dÄ spel Àr en vÀldigt prestandakritisk typ av applikation sÄ Àr det viktigt att optimera alla delar av ett spel. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ huruvida det gÄr att ta bort nÀtverkskopplingar hos ett ANN i optimeringssyfte och fortfarande behÄlla ett ANN:s förmÄga att utföra sin uppgift.Under experimenten anvÀnds tvÄ olika metoder för att avgöra vilken vikt som ska tas bort. ANN:ets förmÄga graderas efter hur högt fitnessvÀrde det fÄr i den genetiska algoritm som frÄn början lÀrt upp den. Vidare analyseras sambandet mellan antalet borttagna vikter och ANN:ets fitnessvÀrde.Resultatet visar tyder pÄ att en viss reduktion av vikter kan öka ANN:ets förmÄga att utföra sin uppgift. Efter att antalet borttagna vikter ökar, minskar ANN:ets förmÄga att prestera.

Uppsatsen beskriver arbetet och undersökning för hur deduplicering i filsystemet ZFS pÄverkar effektförbrukningen. En större mÀngd redundant data förekommer i centraliserade lagringssystem som förser virtualiserade servrar med lagringsutrymme. Deduplicering kan för den typen av lagringsmiljö eliminera redundant data och ger en stor besparing av lagringsutrymme. FrÄgan som undersökningen avsÄg att besvara var hur ett lagringssystem pÄverkas av det extra arbete som det innebÀr att deduplicera data i realtid.Metoden för att undersöka problemet var att utföra fem experiment med olika typer av scenarion. Varje scenario innebar att filer kopierades till ett lagringssystem med eller utan deduplicering för att senare kunna analysera skillnaden.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lÄng tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera mÀnniskans kognitiva förmÄgor. AI Àr inte bara ett filosofiskt Àmne utan andra omrÄden har Àven ett intresse av AI. Med hjÀlp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nÀtverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillÀmpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ att undervisa utan en lÀrobok i Ärskurs 1-3. VÄrt arbete Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat Ätta lÀrare som har erfarenhet av att undervisa utan lÀrobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att vÀlja bort lÀroboken frÄn undervisningen. Arbetets fokus ligger pÄ planeringen innan sjÀlva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tÀnkas pÄverka organiseringen av undervisningen. DÀrför har vi valt att utforma intervjufrÄgorna efter tvÄ huvudomrÄden, först en mer allmÀn syn pÄ omrÄdet och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀraren mÄste vÄga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa pÄ flera olika arbetssÀtt.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.

Examenarbetesrapporten behandlar utvecklingen av ett modulbaserat informationshanteringssystem. Systemet ska inte bara byggas utan ocksÄ konstrueras för att fungera som en eller multipla instanser (av applikationen) i den existerande portallösningen, vilken Àr utvecklad av företaget MindValue. Portalsystemet Àr ett verktyg som gör det möjligt för deras kunder, i samverkan med MindValue, att skapa sina egna portaler.Det som annars sÀrskiljer det hÀr systemet frÄn mÄnga andra informationshanteringssystem Àr kategoriseringen av systemets information och möjligheten till fritextsökning bland informationssidornas (posternas) textbaserade filer.Utvecklingen av systemet har skett iterativt och inkrementellt. Det vill sÀga utveckling genom att iterera systemet genom att bygga det version för version, tills resultatet Àr det önskade. Fokus har legat framförallt pÄ utvecklingen och inte lika mycket pÄ dokumentationen.