Att skriva sig till läsning med datorn som centralt redskap
Lärares syn på fördelar och nackdelar med fokus på Tragetons pedagogiska metod
Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris. Baserad pa? Mitroffs ramverk fo?r Crisis Leadership har myndigheterna analyserats genom en kvantitativ och kvalitativ underso?kning. Av de 70 myndigheter som kontaktades skickades 42 enka?ter tillbaka, vilket resulterade i en svarsfrekvens pa? 60 %.Resultaten fra?n underso?kningen visar att de svenska fo?rvaltningsmyndigheterna inte uppfyller idealet fo?r utveckla en proaktiv krishantering. De fyra faktorerna, kristyper, krismekanismer, krissystem och krisintressenter, a?r indikatorer fo?r en proaktiv ha?llning. Dessa var inte representerade i de data som samlades in, utom den tredje faktorn som hade en proaktiv organisationskultur samt beredskapsaktiviteter, till exempel att ha en krisplan och en krisledningsgrupp.Slutsatsen a?r att svenska fo?rvaltningsmyndigheter beho?ver utveckla en mer proaktiv insta?llning till sin krishantering ro?rande goda relationer med sina intressenter, med en krisportfo?lj som omfattar olika krisfamiljer, ta fram fler signaldetektorer och strategier fo?r att fo?rhindra krisen, till exempel fo?retagens sociala ansvarsprogram (CSR-program).