Sökresultat:
699 Uppsatser om Ćldrande befolkning - Sida 40 av 47
IMF conditionality, nationellt Àgandeskap och statssuverÀnitet
Detta Àr en teoretisk uppsats som jÀmför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt Àgandeskap och statssuverÀnitet samt dessa teoretikers syn pÄ relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehÄllet i ett antal olika litterÀra kÀllor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lÄn som IMF ger till stater Àr villkorade med Ätaganden som mottagarlandet mÄste uppfylla. Dessa villkor hÀnvisas ofta till som IMF conditioanlity. StatssuverÀnitet och nationellt Àgandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begrÀnsad till att gÀlla den ekonomiska politiken.
Integrerade skyddszoner : en granskning av nya ÄtgÀrden för minskning av jordbrukets utslÀpp av nÀringsÀmnen via drÀneringsrör
Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Ăstersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.
Blandat boende : en utopi?
Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi.
UtvÀrdering av effekten av influensavaccination hos friska i arbetsför Älder
Influensasjukdomen har en vÀrldsvid spridning varje Är. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar Àr stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar dÀrför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmÀnna rÄd, vaccination mot influensa? (3) DÀremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. MÄnga arbetsgivare vÀljer varje Är trots det att bekosta de anstÀlldas vaccination mot influensa för att minska sjukfrÄnvaro.
GrönomrĂ„den som en strategi för hĂ„llbar utveckling. : En fallstudie av SkutskĂ€r i Ălvkarleby kommun.
GrönomrĂ„den har en betydande del i mĂ€nniskors hĂ€lsa, bĂ„de fysiskt och psykiskt, och vikten av nĂ€rhet till grönomrĂ„den har lett till att Boverket satt upp riktlinjer pĂ„ 300 meter för bostadsnĂ€ra natur. NĂ€r mĂ€nniskor har tillgĂ„ng till grönomrĂ„den innebĂ€r det att mĂ€nniskor hĂ„ller sig friskare, bĂ„de fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning Ă€r ett allmĂ€nt intresse som leder till en förbĂ€ttrad folkhĂ€lsa. GrönomrĂ„den Ă€r en del av god livskvalitet för mĂ€nniskor och grönomrĂ„den kan fungera som en strategi för kommuner i att sĂ€kra en inflyttning av fler invĂ„nare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar pĂ„ orten SkutskĂ€r som Ă€r den största tĂ€torten i Ălvkarleby kommun, och Ă€r belĂ€gen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om GĂ€vle.
Fossilfri kollektivtrafik : En företags- och samhÀllsekonomisk kostnadsjÀmförelse av förnybara drivmedel för stadsbussar i Uppsala utifrÄn tre skattescenarier
Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.
Mjölkprotein för starka ben. En systematisk översiktsartikel.
Bakgrund: Osteoporos Àr en skelettsjukdom som ökar risken för frakturer. Sjukdomen i sig Àrasymtomatisk men frakturerna som uppkommer leder till morbiditet och ökad mortalitet. ISverige berÀknas en tredjedel av kvinnorna i Äldrarna 70-79 Är ha osteoporos i höften ochförekomsten förvÀntas öka i och med att Sverige fÄr en allt Àldre befolkning. En strategi föratt minska risken för frakturer Àr att öka bentÀtheten. PÄ senare Är har det gjorts flera studiersom undersökt om komjölksprotein kan öka bentÀtheten.Syfte: Att undersöka om intag av komjölksprotein pÄverkar benremodelleringen och/eller gerökad bentÀthet hos unga mÀnniskor, vilket skulle kunna leda till ett högre peak bone mass.SökvÀg: Sökningar i PubMed och Scopus efter originalartiklar utfördes under april 2011.Sökord som anvÀndes var ?Milk AND bone mass/density?, ?Milk protein AND bonemass/density?, ?Milk basic protein AND bone mass/density?.Urvalskriterier: Originalartiklar pÄ svenska/engelska som undersökt effekten av intag avmjölkprotein pÄ bentÀtheten med hjÀlp av Dual energy X-ray absorbtiometry (DXA), samt pÄbenremodelleringen med hjÀlp av biomarkörer inkluderades.
Blandat boende - en utopi?
Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor
bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen
att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade
(Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende
och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat
boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta
frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk
planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad
boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ
uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi.
En utbredd uppfattning Àr att blandat boende leder till bÀttre integration.
Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi
Bakgrund Ăvervikt och fetma Ă€r en folksjukdom och ett av de största globala hĂ€lsoproblemen i vĂ„r tid. Det Ă€r den femte största orsaken till dödsfall vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland bĂ„de barn och vuxna och Mississippi Ă€r den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning pĂ„ nĂ€stan tre miljoner invĂ„nare och hĂ€lften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande : Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?
Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.
Syns du inte, finns du inte : En studie av VĂ€rmlands image och profil
Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och lÀnder att positionera sig i kampen om presumtiva invÄnare och investerare. För att konkurrera mÄste platsens fördelar lyftas fram för mÄlgruppen och det Àr av största vikt att finnas dÀr mÄlgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer Àn hÀlften av Sveriges befolkning anvÀnder det sociala mediet Facebook och i november 2012 anvÀnder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en sjÀlvklarhet att anvÀnda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina mÄlgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.
Den svenska implementeringsprocessen av ILO 169: en politik utan förankring?
Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes Àr svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i omrÄdet, dÄ dessa aktörer nyttjar mark och vatten pÄ olika sÀtt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frÄgan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori anvÀnts. Denna teori utgÄr frÄn att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jÀmstÀllas med politiskt stöd, kan visas utifrÄn tre sammanvÀvda dimensioner ? B1-B3, dÀr B1 utgÄr frÄn legitimitet utifrÄn etablerade regler, B2 frÄn rÀttfÀrdigande via delade vÀrderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.
En vit kvinna som har ett svart hembitrÀde kan inte vara rasist : En diskursanalytisk studie av afrobrasilianska kvinnors tal om ras och kön
Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.   Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.
Chefsutbildning i en kommun - InnehÄll och effekter
Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Ăven inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.