I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger anvÀnder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelÀrare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelÀrare anvÀnder sig av musik med syfte att stimulera barnens sprÄkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte anvÀndas tillrÀckligt i förskolan. Det finns fÄ situationer, dÀr barnen sjÀlvaspontant fÄr skapa och experimentera med musik.

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik Àr relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framvÀxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framvÀxt har omfattat forskning om lÀrande, undervisning, lÀroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken Àr tvÀrvetenskapliga omrÄden som relaterar till mÄnga andra discipliner dÀr i finns dess styrka. De tar emot idéer frÄn andra discipliner men dÀr finns ocksÄ dess svaghet, för influenser frÄn olika discipliner har ibland gjort det svÄrt att sÀtt grÀnsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad man studerar nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Matematik, inte bara tal, handlar om lÀrarnas aktiva didaktik utifrÄn ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mÄl att problematisera och beskriva gymnasielÀrares didaktiska ambitioner inom det matematiska omrÄdet negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielÀrare. Vi gav dessa lÀrare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i Ärskurs Ätta. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om sitt didaktiska upplÀgg.

This thesis presents a general definition of science education and earth science education.An inventory has been conducted of published material during the years 2011-2013, withthe start in 2013 and working backwards for international publications and with no timelimits in time for Swedish publications. Different databases were used during April 2013 forthe inventory.The thesis organizes and analyses published material in earth science education in a tablewith a following discussion.The purpose with the inventory was to investigate the amount and content ofprevious year?s publications in earth science education. Concept inventories were foundto be the most common subject of the found material, followed by virtual field studies. Thelargest amount of publications was published in North America.

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

Detta examensarbete ingÄr i programmet Civilingenjör och LÀrare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet Àr ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrÄn kursen KTEX4N dÀr kursplanen Àr godkÀnd och uppfyller kraven frÄn bÄde civilingenjörsexamen och gymnasielÀrarexamen. I kursen som Àr pÄ 20 poÀng (30 hp) ingÄr 10 poÀng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebÀr att minst halva arbetet mÄste genomföras pÄ plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets Àmne ligger inom Àmnet energi och miljö och dÀrför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner frÄn 2006 medan ytterligare sju romaner anvÀnds parentetiskt som jÀmförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanstÀllning av enkÀter. Det övergripande syftet Àr att studera vilken potential romaner som lÀses i grundskolans senare Är samt i gymnasiet har för vÀrdegrundsarbete med inriktning pÄ jÀmstÀlldhet. Fokus ligger pÄ hur identitet och genus konstrueras hos förÀldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktÀrerna. UtgÄngspunkt för analysen Àr ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Den hÀr uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. PÄ sÄ vis blir inte evolutionen en slumpmÀssig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den hÀr intelligenta skaparen Àr med andra ord Gud. Uppsatsens Àmnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, nÀrmare bestÀmt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret Àr syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frÄgestÀllningarna bemöter intelligent design i religionslÀroböcker pÄ gymnasial nivÄ.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till digitala tidningar pÄ internet i en tid dÄ skolor alltmer anvÀnder sig av digitala informationsverktyg. En enkÀtstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med lÀraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhÀlleliga och mediesituationen pÄverkar elevernas förhÄllningssÀtt till digitala tidningar pÄ nÀtet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrÄn och upplevelser av tidningen pÄ nÀtet och framförallt spelade tidningens innehÄll roll för om eleverna skulle lÀsa tidningen. I samhÀllssituationen hade lÀraren olika didaktiska infallsvinklar för anvÀndningen av tidningen i undervisningssituationer dÀr tidningen anvÀndes sÄvÀl som mÄl och medel.

Uppsatsen hade sin utgÄngspunkt i hur lÀrarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvÄrigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svÄrigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en faststÀlld diagnos. Jag har Àven valt att studeraelevernas möjlighet till mÄluppfyllelse beroende pÄ lÀrarens didaktik och mÄluppfyllelsenutgick ifrÄn strÀvansmÄlen för Àmnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lÀrares matematiklektioner i klasser pÄ högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lÀrarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att lÀraren som person hade en stor inverkan pÄelevernas lÀrandeprocess samt möjlighet till delaktighet och mÄluppfyllelse i undervisningen.DÀremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna Äsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum frÄn lÀrarens personlighet till didaktikens innebörd. LÀrarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade pÄ elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för mÄluppfyllelse och delaktighet.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien Àr att ta reda pÄ vilket syfte pedagogerna har med upplÀgget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och pÄverkar verksamhetens planering? Dessa frÄgor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera vÄra data utifrÄn styrdokumenten och begreppet didaktik.

För att alla elever ska kunna uppnÄ scientific literacy bör man utgÄ frÄn barnens erfarenheter dÀr naturorienterade Àmnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mÀnskliga sida, och dÀrmed visa att NO Àr mer Àn fakta. Elever behöver lÀra om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..