I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera hur undervisningen i specialidrott pÄverkas av om lÀraren har en lÀrarutbildning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser undervisningens innehÄll och genomförande ut beroende pÄ om lÀraren har en lÀrarutbildning eller inte? Hur uppfattar de bÄda lÀrarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de bÄda lÀrarkategorierna för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för specialidrott?MetodI studien anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lÀrare i Àmnet specialidrott, varav tre har en lÀrarutbildning och tre inte har. LÀrarna representerar Àven tre olika idrotter, dÀr varje idrott representeras av en lÀrare frÄn vardera kategorin.ResultatStudien visar att likheterna mellan de tvÄ lÀrarkategorierna Àr att undervisningen till största del Àr praktisk dÀr innehÄllet och momenten ser likadant ut, uppvÀxten och erfarenheter pÄverkar deras lÀrarroll, de vet vad som krÀvs av eleverna för att de ska uppnÄ sina mÄl med sitt idrottsutövande, för att uppfylla mÄlen i kursplanen jobbar de med Àmnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsÀmnet frÄn Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna frÄn Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslÀrare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsÀttningar och faktorer upplever idrottslÀrare utbildade under Lgr69 till Lpo94 pÄverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslÀrare utbildade frÄn Lgr69 till Lpo94 enligt dem sjÀlva?MetodVi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys pÄ kursplaner i idrottsÀmnet frÄn Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. DÀrefter intervjuades fyra lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, i idrottsÀmnet som Àr utbildade under olika lÀroplaner och pÄ olika lÀrosÀten.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

?Det Àr lÀnge sedan Sverige prÀglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhÀlle Àr spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och vÀrderingar?[1].  I detta samhÀlle, dÀr en mÄngfald av etniska och kulturella traditioner Àr vanliga, skall religionskunskapen hjÀlpa oss att skapa förstÄelse och acceptans för hur andra mÀnniskor tÀnker, handlar och vÀljer att leva sina liv. Det framgÄr tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förvÀntas kunna anvÀnda kunskapen de fÄr i Àmnet Àven utanför skolan, i sina vardagliga liv.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Med hjÀlp av intervjuer, litteratur- och internetundersökningar, en granskning av skolverkets Àmnes- och kursplaner samt tolkningar av första, andra och tredje graden, har jag försökt att finna svar pÄ hur skolan hanterar tjejers sexualitet. Hur man pratar om sexualitet i undervisningen angÄende kvinnlig njutning och kvinnors könsorgan samt hur könsrelaterade skÀllsord anvÀnds inom skolan.Syftet har varit att undersöka unga tjejers förestÀllningar om sexualitet och hur dessa bemöts av skolan, omgivningen, vÀnner och familj.Undersökningen har haft ett tjejperspektiv och har byggts upp med hjÀlp av teorier frÄn Raewyn Connells bok Om genus (2009) och Gisela Helmius bok Mogen för sex?! (1990).Analysen visar att skolan har lagt över mycket av deras ansvarsomrÄden inom sex- och samlevnad pÄ ungdomsmottagningen. Denna förflyttning av ansvar, försummas en del av det obligatoriska vardagsarbetet inom skolan, det vill sÀga att aktivt nÀrvara och ta upp Àmnen som tangerar till kunskapsomrÄdet sex- och samlevnad till diskussion. PÄ grund av denna försummelse, samt en obalans i antalet farhÄgor som sex sÀgs leda till för pojkar och flickor, överlever inkorrekta vÀrderingar, normer och maktasymmetrier över tid.Genom ett aktivt arbete frÄn skolan och förÀldrar, dÀr svordomar, normer, myter och Àmnen som tangerar till sex och samlevnad tas upp till diskussion hade detta problem delvis kunnat elimineras.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lÀrare i idrott och hÀlsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder nÀr det gÀller sÄvÀl inkludering som mÄluppfyllelse, samt hur idrottslÀrare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstÄende mÄl.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har sÄvÀl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla mÀnniskor Àr trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever vÀrlden pÄ olika sÀtt. DÀrför Àr det viktigt att se pÄ mÀnniskan utifrÄn den kontext hon ingÄr i. Delaktighet, kommunikation och lÀrande Àr centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr empirin Àr byggd pÄ intervjuer och observationer.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om och hur elever klarar att utveckla de olika förmÄgorna som uttrycks i kursplanen i kemi. Fokus ligger pÄ förmÄgan att granska information, kommunicera och ta stÀllning. I undersökningen görs jÀmförelser mellan elevers utveckling av förmÄgan att kommunicera och ta stÀllning relativt förmÄgorna att anvÀnda kemiska begrepp och att genomföra systematiska undersökningar. Som underlag till jÀmförelserna anvÀnds resultaten frÄn det nationella Àmnesprovet i kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur förmÄgan att granska information, kommunicera och ta stÀllning bedöms pÄ de nationella Àmnesproven i kemi.Metod:De nationella proven anvÀnds för att utvÀrdera hur vÀl eleverna har utvecklat de olika förmÄgorna som finns i Skolverkets kursplaner.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.