Sökresultat:
683 Uppsatser om Ämnes- och kursplaner i biologi - Sida 44 av 46
Modellering av koldioxidavtrycket för KÀppalaverket med framtida processlösning för skÀrpta reningskrav : Modeling the carbon footprint of KÀppala WWTP due to more stringent discharge limits
I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.
Utbildningar i Ekonomistyrning
Bakgrund: Controllerns arbete har förÀndrats. Controllerns uppgift har gÄtt frÄn att levereraredovisningsinformation till att i dag ha en alltmer deltagande och central roll pÄ ledningsnivÄ.Controllern bör i dag ses som en naturlig del i företagets strategiska beslutsfattande. Utvecklingenav informationsteknologin har underlÀttat controllerns arbete och sÀgs vara en viktigfaktor till förÀndringen av controllerns roll. VÄr magisterkurs i strategisk och operativ ekonomistyrninghar visat pÄ att det finns en stor marknad för att tillhandahÄlla olika ekonomistyrningsmodellersamt att ekonomistyrningen Àr i stÀndig förÀndring, det gÄr mode i styrningen.Företeelsen att innovationer sprids som moden har studerats av ett flertal forskare.Den spridningskanal vi kommer att fokusera pÄ Àr utbildningsinstitut.Problem: Hur presenterar de olika utbildningsaktörerna sina utbildningar för potentiella kursdeltagare,med avseende pÄ ÀmnesomrÄden, controllerns ?nya? roll samt innovationer inomekonomistyrningsomrÄdet?Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga och göra en jÀmförelse av hur olika utbildningar iekonomistyrning presenteras.
FörÀldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes mellitus typ 1
Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av mÀnniskan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvÄrd och internationella humanitÀra insatser. Det Àr ett arbete som stÀller höga krav pÄ individens kompetens. Resultat frÄn flera studier runt om i vÀrlden visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte Àr tillrÀcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofomrÄde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvÀndiga för att kunna arbeta pÄ bÀsta sÀtt i ett katastrofomrÄde.
Internationaliseringsbegreppet i grundskolan : en dokumentanalys
Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Film i svenskundervisningen : Vilka potentiella anvÀndningsomrÄden har filmmediet för svenskundervisningen i den svenska grund- och gymnasieskolan?
SvenskÀmnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film Àr ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att anvÀnda sig av ett sÄdant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strÀvar efter att finna undervisningsmetoder som anvÀnder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka pÄ arbetsomrÄden inom svenskÀmnet dÀr dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen Àr av konsumtionsart, alltsÄ har forskning konsumerats och sammanstÀllts till ett arbete. Jag har sökt och lÀst forskning inom en mÀngd omrÄden som alla kan relateras till film inom skolvÀrlden. Uppsatsen har inte avgrÀnsats till att beröra nÄgot sÀrskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till Àmnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bÀr med sig mÀngder av kulturella erfarenheter nÀr de kommer, det Àr en svÄr, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara pÄ dessa erfarenheter. Film Àr ett visuellt medium som talar till sina konsumenter pÄ mÄnga sÀtt, att ge elever förutsÀttningar att möta alla dessa meddelanden ligger Àven det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken omrÄden inom svenskÀmnet dÀr film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rÀtt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.
Sjuksköterskors erfarenheter av humanitÀra insatser : En intervjustudie om sjuksköterskors kunskap och kompetens
Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av mÀnniskan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvÄrd och internationella humanitÀra insatser. Det Àr ett arbete som stÀller höga krav pÄ individens kompetens. Resultat frÄn flera studier runt om i vÀrlden visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte Àr tillrÀcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofomrÄde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvÀndiga för att kunna arbeta pÄ bÀsta sÀtt i ett katastrofomrÄde.
Naturligt urval av vad? Selektionsenheter inom evolutionen
FrÄgan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar pÄ. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav pÄ variation, Àrftlighet och skillnader i konkurrensförmÄga? Den klassiska synen Àr att urvalet verkar pÄ individer. Individer som Àr altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion pÄ bekostnad av sig sjÀlva, har beteenden som Àr osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister fÄr konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter Àr bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och Àr de enda strukturer som bevaras över evolutionÀr tid.
FramgÄngsrik matematikundervisning. En studie om matematikundervisningens organisation pÄ högstadiet för elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan
Syfte:Elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan Àr en grupp elever som jag upplever ofta kommer i klÀm i grundskolan. Syftet med studien Àr att studera hur skolan organiserar lÀrandemiljöerna i matematik pÄ högstadiet för de elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa pÄ hur matematiklÀrarna arbetar för att nÄ en god mÄluppfyllelse för de elever som lÀser efter sÀrskolan kursplan, nÀr/om de har tvÄ kursplaner igÄng samtidigt. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var om det fanns nÄgra framgÄngsrika modeller och vad det Àr som gör dessa modeller framgÄngsrika. Teori och metod:Skolan Àr en komplex arena dÀr mÄnga mÀnniskor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mÄl som ska uppnÄs.
Quo Vadis, TMS? En kvantitativ enkÀtstudie om undervisningen i, och utvecklingen av, en ny kurs pÄ gymnasiet
Efter drygt tvÄ Ärs arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli Är 2000. ProgrammÄl, kursplaner och kursmÄl hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, mÀnniska, samhÀlle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts pÄ det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mÄtt av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. InnehÄllet fokuserade ocksÄ pÄ processer istÀllet för pÄ produkt och material.
Ănda in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan
Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.
Tolka, konkretisera och sĂ€tt sedan betyg Ăr det sĂ„ enkelt? En studie om likheter och skillnader i lokala betygskriterier i musik
Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.
Vedrötor i stadstrÀd : biologi, detektionsmetoder och förebyggande ÄtgÀrder
Urban trees have very little in common with trees on natural sites, such as forests or pastures. Trees in urban environments are often planted in packed soil and in small volumes. This can lead to decreased availability of water and oxygen, as well as deteriorated ability for the soil to store nutritional elements. Also above ground the tree usually have limited space in cities. Regulations on free height over roads and cycle tracks demands high stems at an early stage of their development.
FrÄn idé till fÀrdig produktion : ? ett arbete om digital lÀromedelsproduktion
Vi Àr tvÄ snart fÀrdigutbildade gymnasielÀrare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första skriftliga delen bestÄr av en undersökning av vad tre gymnasielÀrare inom medieÀmnet anser om, och hur de arbetar utifrÄn, de kursplaner som berör Àmnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lÀrarna undersöka vilka metoder de anvÀnder nÀr de gÄr igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. MÄlsÀttningen var att undersöka vilken typ av lÀromedel lÀrarna anvÀnder i de hÀr Àmnena, pÄ grund av att vi sjÀlva har upplevt att det Àr en brist pÄ undervisningsmaterial i dessa Àmnen, och att lÀrarna ofta sÀtter ihop eget.
TvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden : En rÀttsvetenskaplig studie
I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden pÄ sÀrskilda boenden. Fokus har legat pÄ att undersöka huruvida vÄrd- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvÄngsÄtgÀrder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sÄdana fall vilken grund denna befogenhet vilar pÄ. Det har Àven undersökts i fall vÄrdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvÄngsÄtgÀrder om detta dÄ innebÀr att rÀttssÀkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillÄten tvÄngsÄtgÀrd vidtagits.Metoden som anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden för att söka faststÀlla gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet. Fokus har legat pÄ svenska rÀttsregler och att försöka tolka och systematisera gÀllande rÀtt.