Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik Àr relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framvÀxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framvÀxt har omfattat forskning om lÀrande, undervisning, lÀroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken Àr tvÀrvetenskapliga omrÄden som relaterar till mÄnga andra discipliner dÀr i finns dess styrka. De tar emot idéer frÄn andra discipliner men dÀr finns ocksÄ dess svaghet, för influenser frÄn olika discipliner har ibland gjort det svÄrt att sÀtt grÀnsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad man studerar nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

Som blivande gymnasielÀrare i religionskunskap sÄ vet man att det kommer bli vÀldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika lÀromedel som underlÀttar denna process Àr för mig vÀlkomnande och lÀroböcker Àr inget undantag. Men kanvi alltid lita pÄ lÀroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, sÄ som Dalai Lama?I skolan Àr det lÀrare och skolledare som Àr ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt lÀroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som rÀknassom en godkÀnd lÀrobok dÄ denna granskning försvann 1991.

Som blivande gymnasielÀrare i religionskunskap sÄ vet man att det kommer bli vÀldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika lÀromedel som underlÀttar denna process Àr för mig vÀlkomnande och lÀroböcker Àr inget undantag. Men kanvi alltid lita pÄ lÀroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, sÄ som Dalai Lama?I skolan Àr det lÀrare och skolledare som Àr ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt lÀroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som rÀknassom en godkÀnd lÀrobok dÄ denna granskning försvann 1991.

SammanfattningDavid Arvidsson & Sebastian HautamÀkiHem- och konsumentkunskapsÀmnets dilemman? En studie sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektivThe dilemma of home economics-A qualitative study on the basis of students? and home economic teachers? point of viewAntal sidor: 45Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsÀmnets roll i den svenska skolan sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektiv, samt förvÀntningar frÄn skola och ledning. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ pÄ förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgÄr frÄn skolverkets timplan i förhÄllande till Àmnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhÄllande till en omfattande kursplan.

Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra grundskoleelevers syn pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk utifrÄn dess bakgrund som ett stödÀmne. NÀr Àmnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket gÄr att utlÀsa i Àmnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida Àmnet ska vara sjÀlvstÀndigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. FrÄgan omdebatterades flitigt under 90-talet och pÄverkade implementeringen av Àmnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke pÄ Àmnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att nÀrmare studera dagens kursplan som Äterfinns i Lgr 11.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.

År 2001 upptĂ€cktes askskottsjukan i Sverige för första gĂ„ngen efter att den hĂ€rjat i Polen och Litauen sedan mitten pĂ„ 1990-talet. Syftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt utifrĂ„n att asken, Fraxinus, kan vara hotad pĂ„ grund av askskottsjukan, hitta ersĂ€ttande trĂ€d för utemiljöer, med fokus pĂ„ biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Ă€r fortfarande okĂ€nd, vilket gör att man inte med sĂ€kerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Ă€r döda skott, vissnande blad och krĂ€ftsĂ„r pĂ„ stammen.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsÀrskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehÄll. FrÄgestÀllningarna var: Vad innehÄller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt Àr kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsÀrskolans och grundskolans kursplaner. UtifrÄn textanalysen utformades en intervjuguide.

Sammanfattning Idrott som Àmne i högre utbildning Àr flervetenskapligt. En del av detta Àmne inom lÀrarutbildningen Àr av praktisk karaktÀr. Studien fokuserar pÄ hur en grupp idrottslÀrarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lÀrosÀten för idrottslÀrarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen Àr att specifikt ta reda pÄ hur idrottslÀrarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig fÀrdighet i idrott hos blivande idrottslÀrare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Studiens deskriptiva syfte Àr att undersöka och kartlÀgga vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀten i Sverige som utbildar lÀrare i idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Hur Àr vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀtena beskriven och utformad gÀllande innehÄll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjÀllanlÀggning och ekonomi? Studiens syfte Àr Àven att ur ett analytiskt perspektiv och utifrÄn Bernsteins teorier jÀmföra lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÄ metodvalet Àr dokumentanalys.