Simkunnighet Àr ett kursmÄl i Àmnet Idrott och hÀlsa som alla elever förvÀntas uppnÄ i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsÀmnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning idrottslÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av simundervisning, Àven om simkunnighet inte Àr ett kursmÄl. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lÀra sig simma pÄ gymnasiet samt en undersökning om lÀrare anser att simkunnighet bör vara ett kursmÄl Àven pÄ gymnasienivÄ.Metoden som anvÀndes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielÀrare i Idrott och hÀlsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslÀrarna anvÀnder sig av simundervisning pÄ gymnasiet trots att det inte Àr ett explicit kursmÄl.

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

Parodontit Àr en kronisk sjukdom som krÀver en hög grad av egeninsats av patienten vilket gör att tandvÄrden kan behöva kunskaper om beteendeförÀndringar. HÀlsobeteende kan pÄverkas av individens kontrolluppfattning om sin sjukdom. En teori som beskriver mÀnniskors uppfattning om var de förlÀgger kontrollen för sin hÀlsa Àr Health Locus of Control (LOC). Syfte: att undersöka om LOC har nÄgon betydelse för 1) munhÀlsobeteende, vilket innefattade patientens egenvÄrd och tandvÄrdsregelbundenhet samt 2) om nÄgon av dessa studier visade att LOC kunde förÀndras genom en intervention. Material och Metod: Litteratursökning gjordes i databasen PubMed dÀr 21 artiklar valdes ut.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 ser pÄ betyg och vÄrt nuvarande betygssystem, och ta reda pÄ vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsÀttning och om de anser att de kan rÀkna med att fÄ en rÀttvis och likvÀrdig betygssÀttning. Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. EnkÀtundersökningen innehÄller frÄgor som behandlar vÄrt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

Examensarbetet Àr en jÀmförelse mellan tvÄ skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig pÄ intervjuerna av sex pedagoger, tre pÄ varje skola. PÄ de tvÄ skolorna dÀr undersökningen Àr gjord Àr det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som Àr intervjuade. Syftet med arbetet Àr att synliggöra och kritiskt granska tvÄ skolors arbete med Grön Flagg och jÀmföra arbetssÀtten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jÀmförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att tolkas i kursplanerna för Àmnet Svenska som andrasprÄk, kurserna A och B, men ocksÄ vilka uppfattningar av Àmnet som finns bland verksamma lÀrare pÄ gymnasiet. För att ta reda pÄ vad Svenska som andrasprÄk Àr i teorin har jag lÀst forskning som gjorts kring andrasprÄksundervisning, men jag har ocksÄ med utgÄngspunkt i teoretiska Àmneskonceptioner analyserat de direktiv som finns i Skolverkets kursplaner och beskrivningar av Àmnet. För att fÄ svar pÄ hur gymnasieÀmnet utformas i praktiken har jag anvÀnt mig av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. För att fÄ ett djupare och mer nyanserat resultat har jag ocksÄ gjort kvalitativa intervjuer. Informanterna i undersökningen bestod av undervisande lÀrare i Àmnet.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att visa att ordet geni Àr mer Àn bara ett ord utan ocksÄ ett uttryck som bÀr med sig ett system av maktstrukturer som Àr djupt rotat inom konstens historia. Jag vill ocksÄ visa hur begreppet ?det konstnÀrliga geniet ? verkar i bildÀmnet i det obligatoriska skolvÀsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrÄn kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jÀmför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan gÄr jag in pÄ resultatet av en workshop pÄ Konstfack dÀr jag bad sju bildlÀrarstudenter att tolka olika citat frÄn kursplanen.

Syftet med föreliggande studie var att med utgÄngspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lÀrarna och de studerande pÄ Komvux hade pÄ anvÀndning av erfarenheter i undervisningen. 36 lÀrare och 58 studerande deltog i tvÄ separata enkÀtundersökningar som analyserades bÄde kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lÀrare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansÄg att anvÀdning av erfarenheter i undervisningen positivt pÄverkade deras lÀrande och stÀrkte studiemotivation. MÄnga var kritiska mot hur ofta erfarenheter anvÀndes och deras Äsikt var att detta berodde pÄ Àmnets karaktÀr och lÀrarens personlighet.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..