SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

HjÀrtinfarkt Àr den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor Àn mÀn avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom Àn mÀn. Stress Àr en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas frÄn samhÀllets förvÀntningar pÄ kvinnor. Det finns förvÀntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra bÄde pÄ arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. FörvÀntningar frÄn samhÀllet och kroppens biologi skiljer sig mellan mÀn och kvinnor.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om vilka metodiska val lÀromedel i tyska gör nÀr de behandlar ett sÀrskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning dÀr fyra moderna (2000-2005) och ett Àldre (1993-1995) svenskt lÀromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metasprÄk. Vidare ingick Àven kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och lÀromedlen, dÀr den kommunikativa sprÄksynen i dagens kursplaner inte adekvat Äterspeglades i hur ett flertal lÀromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde ocksÄ att modern sprÄkdidaktisk forskning inte alltid kommer till anvÀndning nÀr adjektivböjningen behandlas av lÀromedlen.

Motivet till studien Àr intresse och nyfikenhet för att ta reda pÄ mer om hur lÀrare ser pÄ inkludering. Med kunskap dÀrom finns möjlighet att förstÄ vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att sÀrskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskap om hur grundskollÀrare med erfarenhet av inkludering ser pÄ inkluderande undervisning. Studien utgÄr frÄn begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar pÄ frÄgestÀllningarna vilka erfarenheter har grundskollÀrare av att undervisa elever enligt grundsÀrskolans lÀroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering? För att nÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gÀller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur Äterkoppling och samarbete mellan de bÄda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser pÄ sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, dÀr jag har intervjuat tre sjukhuslÀrare ifrÄn tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har Àven intervjuat tvÄ "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förÀlder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog Àr förhÄllandevis stora. I min studie framkommer det att Äterkoppling och samarbete överlag fungerar vÀl.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

Denna uppsats Àr ett examensarbete pÄ 22,5 Hp, gjort av Natalie PÄlsson, student pÄ produktdesignprogrammet pÄ Malmö Högskola, under vÄren 2013.Projektet handlade om att undersöka möjligheten till att skapa en ljuskÀlla utan elektricitet. Syftet med projektet var att uppmÀrksamma problematiken av den höga energiförbrukningen av ljuskÀllorna i belysning. Projektet hade under hela dess gÄng ett biomimetiskt förhÄllningssÀtt och under förstudien gjordes en grundlig studie av Àmnet biomimetik. Biomimetik innebÀr att man som designer lÀr och inspireras av naturen i sin produktutveckling. Förstudien behandlade Àven Àmnet naturens ljus och dÄ framför allt bioluminiscens som valdes som ljuskÀlla i armaturen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur omvÄrdnad som huvudomrÄde presenteras i Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet för att fördjupa kunskapen kring diskrepansen som finns mellan den allmÀnna bilden av sjuksköterskan och sjuksköterskans egentliga roll. För att uppnÄ detta utfördes en diskursanalys pÄ Sjuksköterskeutbildningen 2012 vilket innebar en analys av en utbildningsplan, fjorton kursplaner och fjorton studiehandledningar. Genom att analysera texterna identifierades hur strukturer och sÀtt att uttrycka sig prÀglar innehÄllet. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur texten ger möjlighet till studenterna att fÄ förstÄelse för Àmnet, samt hur texten bidrar till att antingen öka eller minska diskrepansen mellan stödÀmnena och omvÄrdnaden som huvudÀmne. I analysen framkommer att styrdokumentens innehÄll och formulering kan göra det svÄrt för studenterna att ta till sig och ge vÀrde till omvÄrdnadens betydelse för sjuksköterskans profession.