Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare Är och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Detta stÀlls i relation till tidigare forskning inom omrÄdet samt kursplaner och styrdokument frÄn skolvÀrlden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad Àr elevernas uppfattningar gÀllande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolÀmnet Idrott och hÀlsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hÀlsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden Àven tidigare forskning som gjorts inom nÀrliggande omrÄde.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Vissa Fusarium-arter Àr vÀxtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i vÀrlden. De pÄverkar grödor kvantitativt dÄ de kan sÀnka skördemÀngden, men Àr kanske mest kÀnda för förmÄgan att Àndra grödans kvalitativa egenskaper dÄ de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan pÄverka mÀnniskors och djurs hÀlsa negativt. Syftet med arbetet Àr att sammanstÀlla litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet Àr frÀmst inriktat mot vÄrsÀd i framför allt Norden.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur andrasprÄksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan fÄ för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer pÄ olika skolor försökt synliggöra hur andrasprÄksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade Àr att nÀr antalet andrasprÄkselever pÄ en skola uppgÄr till nÀstan 100 % blir det svÄrt att bortse frÄn ett andrasprÄksperspektiv i verksamheten. I vÄr undersökning framkommer en medvetenhet hos vÄra informanter om bÄde vad det innebÀr och om vad som krÀvs för att lÀra sig ett andrasprÄk. DÀremot Àr det inte alltid sÄ att det som krÀvs gÄr att förverkliga inom ramen för skolans resurser och dÄ blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrare och lÀrarstudenters erfarenheter av samt instÀllning till anvÀndningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Arbetet utgÄr frÄn det vidgade textbegreppet i svenskÀmnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsÀttning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lÀrare och tre lÀrarstudenter. Resultatet visar pÄ en variation i sÀttet att anvÀnda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras Àr att film fyller tvÄ olika huvudfunktioner i lÀrarnas undervisning, dels som medel för att t.ex.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

I studien undersöks hur anvĂ€ndbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. Ă€r för att elever i grundskolan ska fĂ„ möjlighet att nĂ„ upp till de kunskapskrav som presenteras som mĂ„l i kursplanen, vilket stöd det ger lĂ€rarna att ge förutsĂ€ttningar för detta samt vilket resultatet blir av anvĂ€ndningen. Syftet Ă€r att validera anvĂ€ndningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i tvÄ matematiklÀrobokserier. Vi har sökt svar pÄ frÄgorna: vilka metoder för addition och subtraktion som lÀroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare pÄ varandra samt hur böckerna förhÄller sig till gÀllande lÀro- och kursplaner.Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en innehÄllslig idéanalys, eftersom vi tittat pÄ dels vad, men ocksÄ hur det tas upp. Materialet vi anvÀnt denna metod pÄ Àr tvÄ matematiklÀrobokserier, som Àr reviderade till gÀllande lÀroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat pÄ vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader pÄ hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gÄnger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Arbetet handlar om att med hjÀlp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssÀtt. UtifrÄn dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De Àmnena som vi valt att integrera i detta arbete Àr Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I LitteraturgenomgÄngen har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgÄr ifrÄn elevers egna erfarenheter och vardagliga förstÄelse, att vi ska arbeta Àmnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en vÀsentlig del i arbetet.

Syftet med examensarbetet Àr att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskÀmnet utifrÄn förÀndringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jÀmfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgÄngspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskÀmneskonceptioner. Det resultatet visar Àr att dÄ inga större förÀndringar gÀllande stuktur Àr uppenbara i svenska 2 sÄ ser vi förÀndringar i mÄlen dÄ vissa blivit mer specifika, nÄgra har försvunnit frÄn föregÄende kursplan och grammatikmÄlet Àr helt nytt. Textanalysen enligt svenskÀmneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar pÄ fÀrdighetstrÀning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mÄl. SvenskÀmnet som litteraturhistoriskt Àmne har dÀremot en mindre roll.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiÀmne: En analys av tvÄ lÀroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, LÀrarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats Àr att granska tvÄ lÀromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhÄllande till perspektivet engelska som demokratiÀmne. Jag har valt textanalys som metod.

VÄrt samhÀlle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 Är sedan. Det har berikats av tillflyttade mÀnniskor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig Àven i skolan som ju Àr en del av vÄrt samhÀlle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare Ärskurser, utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv har Àndrats under de senaste 15-20 Ären. För att undersöka detta har jag bl.a.

Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiÀmnets syfte pÄ gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna Àr huruvida de bygger pÄ Àmnets fÀrdigheter eller kunskaper. LÀroplaner (kursplaner) och lÀroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De lÀroplaner för filosofi som Àr analyserade Àr frÄn Är 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. LÀroböckerna som analyserats Àr Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi.