Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen ? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola. I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de sjÀlva upplever som genomtÀnkta.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lÀgger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest pÄ i sin undervisning för att eleverna ska tillÀgna sig det svenska sprÄket pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger pÄ fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgÄr frÄn en individualiserad undervisning i arbetet med andrasprÄkseleverna. De anvÀnder mycket bilder och kroppssprÄk för att förtydliga och göra undervisningen sÄ konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar pÄ sprÄkutvecklingen och lÀs- och skrivinlÀrningen hos eleverna och i arbetet med detta anvÀnder de sig av flera olika metoder för att ta hÀnsyn till elevernas förutsÀttningar och behov..

Bakgrunden till min uppsats Ă€r att man i slutet pĂ„ 1970-talet började införa Ă„ldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för fĂ„ elever för att bilda en Ă„ldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare me d erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lĂ€rarroll och arbetssĂ€tt i och med att de bytt organisationsform. Jag har Ă€ven försökt att i min litteraturgenomgĂ„ng ge fler exempel pĂ„ vad som kan pĂ„verka undervisningens utformning. Övergripande nĂ€mner de lĂ€rare som jag intervjuat att deras roll har gĂ„tt frĂ„n den traditionella lĂ€rarrollen dĂ„ man undervisar inför hela klassen till att man istĂ€llet Ă€r handledare till eleverna.

Syftet med vÄr undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som pÄverkade elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i idrott och hÀlsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmÄl, betygsÀttning och undervisning i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan.FrÄgestÀllningarna gÀllde:1. Vad som utmÀrker en skola med en hög andel godkÀnda elever i Àmnet idrott och hÀlsa med avseende pÄ betygskrav, undervisningens innehÄll och lÀrmiljö?2. Vad kÀnnetecknar en skola dÀr flickor i minst lika hög grad som pojkar nÄr betyget GodkÀnd i idrott och hÀlsa?3.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.