I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnandehos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det geren lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation medbostadsrättsföreningen.Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del.

AbstractTitle: Swedish freedom of speech compared to european freedom of speechNumber of pages: 57Author: Gabriella BoodeTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with the dissertation is to see if there has been a limitation inSwedish freedom of speech since parts of the European union laws is superiour to theSwedish constitution as freedom of the press regulations and freedom of speech constitution.A more narrow purpose is to find out how the specific Swedish rights such as individual?slegal right to publish information are influenced by the European union laws and are superiorto the freedom of the press regulations and freedom of speech constitutionThe survey will also try to find out the effectiveness with the Lisbon Strategy ?s emergencybrake and its purpose to protect the Swedish freedom of the press regulations and freedom ofspeech constitution. How big is the difference between the different member states concerningthe protection of the freedom of speech?Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviewswith representives from experts with in the field as Uppsala University and the SwedishGovernent.Main results: It is obvious that Sweden has the strongest protection of freedom of speechcomparing to the other EU member states. No other EU country has as detailed constitution asthe Swedish constitution TF and YGL.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker.

 Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna.

Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.

Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet.Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ?minus?, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena.