Medborgardialog - tilll vilket pris?
Kan tidseffektivitet och demokrati samexistera i en planprocess?
För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker. En ordentligt genomförd medborgardialog ger processen en öppenhet och ger samhället en stärkt lokal demokrati, vilket bidrar till att tilliten till både andra medborgare och de förtroendevalda ökar. För den fysiska planeringen är dialogarbetet viktigt för att få en ökad förståelse om en plats praktiska funktioner. Sammanfattningsvis har kommuner ingenting att förlora på att genomföra en medborgardialog, förutom att effektiviteten blir lidande. Det som är av största vikt när dessa frågor diskuteras är att ett medvetet val kring metod för dialog tas och kommuner måste redan innan processen bestämma sig för om de vill ha en effektiv eller en demokratisk process eftersom dessa inte kan samexistera till den grad som efterfrågas.