I juni Är 2012 infördes BokföringsnÀmndens nya regelverk för Ärsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillÀmpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna Àr att företagen nu mÄste tillÀmpa komponentavskrivning pÄ sina materiella anlÀggningstillgÄngar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt dÄ fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet dÄ de ansÄg att nyttan skulle bli mycket liten i förhÄllande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger nÄgot informationsmÀssigt mervÀrde. Redovisningsexperter ansÄg dÀremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jÀmnare resultat och förbÀttrad redovisning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förvÀntas fÄ pÄ Ärsredovisningen och dess ingÄende delar. PÄ grund av debatten angÄende huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervÀrde till redovisningen vill vi Àven undersöka effekten ur ett anvÀndarperspektiv som har avgrÀnsats till att behandla beslutsfattande.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa vÀsentliga förÀndringar för företagen i dess redovisning. Vid övergÄngen publicerades IFRS 3, vilken specifikt förÀndrade företagens sÀtt att redovisa rörelseförvÀrv. Detta medförde Àven en stor pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrdering, dÄ avskrivningar frÄngicks och Ärliga nedskrivningsprövningar infördes, nÄgot som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvÀrden pÄ svenska börsnoterade företags balansrÀkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter pÄverkar företagens uppvisande av en rÀttvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn pÄ hanteringen av övervÀrden vid rörelseförvÀrv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt pÄ allokeringen av dessa övervÀrden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande vÀrde pÄ företags balansrÀkningar.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i revisorers syn pÄ höga och ökande goodwillvÀrden bland svenska börsnoterade bolag, dÀr samtliga bolag tillÀmpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.