Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg. Däremot har rollen som motivationsverktyg förstärkts i två av de undersökta företagen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man årligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. Då ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestår ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprättar vill de kunna bedöma icke-monetära nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svåra att identifiera och värdera men är samtidigt av stor betydelse. Problemet är således hur man systematiskt finner icke-monetära nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetära nyttovärden och beskriva dess användbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.

Genom att samarbeta med andra aktörer på marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemål genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den växande nätverksbildning som många företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnätverk är en typ av företagsnätverk som består av ett antal små eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar på en begränsad geografisk yta och målet med nätverket är att uppnå specifika affärsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnätverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansättning kan påverka nätverkets framgång.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förändringen i användningen av BSC samt eventuella avtryck som förändringen medfört i en svensk kommun. Metod: Vi valde kvalitativ metod då information samlades in genom ett antal intervjuer vilka ägde rum på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad. Teoretiska perspektiv: Utformningen av den teoretiska referensramen har blivit resultat av våra studier av litteratur, forskningsrapporter, artiklar samt en stor del doktorandavhandlingar som behandlar Balanced Scorecard. Teori som var av intresse behandlade dels utformning och implementering, dels utvärdering och uppföljning av BSC. Empiri: I uppsatsens empiriavsnitt redovisas för data som erhållits från genomförda intervjuer med personalen som arbetar på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad samt vilka har varit involverade i BSC under en längre tid.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det är att företag uppnår tillväxt, både för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta är det viktigt att de vet hur de skall gå tillväga. Det är därför väldigt angeläget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillväxten i företagen. Syftet med den här studien är att utveckla detta kunskapsområde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillväxt i småföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, där tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Bakgrund och problem: Verksamheter som genomgår företagsrekonstruktion befinner sig i en ekonomisk kris med allvarliga betalningssvårigheter. För att hjälpa företagsledningen att byta riktning och finna de effektivaste lösningarna, anlitas en rekonstruktör. Rekonstruktören är den part som ska vägleda företaget under processen och bidra med lösningar som ska få företaget att nå sitt mål med att lösa betalningssvårigheterna. I samråd med företagsledningen framställs en rekonstruk-tionsplan som ska innehålla de åtgärder som är mest lämpade för företaget. Detta har lett oss fram till följande frågeställning: Vilka åtgärder vidtar rekonstruktören under en företagsrekonstruktion och vilka styrmedel förekommer under processen?Syfte: Vi vill kartlägga och analysera företeelsen ur rekonstruktörens perspektiv.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget i ett snabbväxande småföretag i verkstadsindustrin samt diskutera hur styrningen skulle kunna kompletteras med ett balanserat styrkort. Metod: Som övergripande vetenskapligt tillvägagångssätt har vi valt en abduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört litteraturstudier inom det aktuella området samt genomfört en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Fallstudiens resultat har sedan jämförts med teori samt liknande undersökningar. Resultat: Vi har funnit att budget är ett vanligt förekommande styrmedel i företag.

Syfte: Syftet är att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre grossist företag tjänar sina pengar och därefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna få indikationer på ekonomiska förändringar. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Nordhav AB. Utifrån teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas därefter på ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) säljer flera produktgrupper med förlust.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

Vårt syfte var undersöka förändringen av budgeteringens roller i de studerade företagen, samt vilka konkurrerande eller kompletterande styrmedel de använder sig av. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av tre traditionella tillverkningsföretag. Våra empiriska studier bygger främst på personliga intervjuer. Vår teoretiska bakgrund består av diskussionsunderlag angående budgetens för och nackdelar. För att ge en bättre bakgrund till vår studie har vi även valt att ge en översiktlig beskrivning av budgetprocessen och kompletterande styrmedel som prognos och balanced scorecard.