Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp pÄverkar utbildning pÄ olika sÀtt. Elever som bor med ensamstÄende förÀldrar tenderar generellt att ha lÀgre betyg och testresultat, samt uppnÄr och förvÀntas uppnÄ lÀgre utbildningsnivÄ Àn elever som bor med tvÄ förÀldrar. Studier visar Àven att uppnÄdd utbildningsnivÄ pÄverkas av diverse andra variabler, sÄ som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar Àven att den effekt som socioekonomisk status pÄverkar skolval och uppnÄdd utbildningsnivÄ till stor del Àr primÀra. Det innebÀr att anledningen till att elever med lÄg socioekonomisk status uppnÄr lÀgre utbildningsnivÄ Àr för att de generellt presterar sÀmre i skolan.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lÀrande. Vilka förutsÀttningar behövs för att eleverna ska tÀnka och förstÄ det livslÄnga lÀrandet, att lÀra för livet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat vÄran lÀroplan för de frivilliga skolformerna dÀr det stÄr att skolan ska ge en grund för livslÄngt lÀrande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förvÀntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkÀter till tvÄ klasser pÄ den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att mÄnga komponenter behöver överrensstÀmma för att eleverna ska lÀra för livet och komponenter som jag som lÀrare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och dÄ bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.