Familjetyp och förväntad utbildningsnivå
En kvantitativ undersökning om sambandet mellan familjetyp och utbildningsförväntningar
SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan. Sekundära effekter innebär den effekt som inte kan förklaras av skolprestation.Undersökningen syftar till att studera om det finns samband mellan familjetyp och om femtonåriga elever tror att de kommer studera på universitet eller högskola eller ej. Vidare syftar undersökningen till att studera om samband beror på demografiska bakgrundsvariabler, föräldrars utbildning och yrkesstatus, testresultat och/eller attityd till skola. Med familjetyp menas om eleven bor med ensamstående mamma, ensamstående pappa, i familj med annan struktur eller i familj med både mamma och pappa.Resultatet visar att elever som inte bor i familj med två föräldrar generellt har lägre utbildningsförväntningar än elever som bor med två föräldrar. En stor del av effekten som familjetyp påverkar utbildningsförväntningar kan förklaras av föräldrars utbildningsnivå och yrkesstatus, etnicitet och testresultat. Resterande effekt kan förklaras av elevers attityd till skola.Undersökningens slutsats är att effekten som familjetyp påverkar utbildningsförväntningar främst är primär. Sa