Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

VÄr uppfattning Àr att vÀgledare pÄ skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vÀgledning de bedriver. DÀrför valde vi att ta reda pÄ hur vÀgledarna ser pÄ vÀgledningen av dessa elever, om det finns nÄgra utmÀrkande drag i denna, orsakerna till vÀgledarnas förhÄllningssÀtt, och om det finns stöd i skolans mÄldokument för vÀgledning av elever med utlÀndsk bakgrund. Undersökningen Àr gjord genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr frÄgorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i Malmö. VÄr kunskapsbakgrund bygger pÄ tidigare forskning inom Àmnena utbildning, mÄngkultur och integration. Vi utgÄr dessutom frÄn bland annat V.

Bakgrund: Vi har undersökt hur tvÄ skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrÄn Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur man kan befrÀmja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. UtifrÄn syftet stÀllde vi oss följande frÄgestÀllningar: - Hur arbetar tvÄ skolor med rörelse för eleverna i Äk 3-5? - Vilken Àr elevernas instÀllning till rörelse pÄ dessa skolor? Metod: För att se hur tvÄ skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger pÄ skolorna som arbetar med rörelse.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. UtifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang, KASAM har vi stÀllt frÄgorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi anvÀnt oss av Àr semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lÀrare som arbetar i grundskolan och har klasslÀrare/mentorsansvar. Resultatet av vÄrt arbete Àr att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lÀrare upplever en kÀnsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna Àr salutogena, dÄ vi har fokuserat pÄ de styrkor och tillgÄngar som lÀrarna upplever.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagogen arbetar i Är f-5 för att frÀmja en positiv lÀs- och skrivutveckling hos elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien baseras pÄ tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skÄnsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur lÀs- och skrivutvecklingen frÀmjas gÀllande inlÀrningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser Àven specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att informanterna ansÄg sig ha en viktig roll i att frÀmja en god lÀs- och skrivutveckling hos elever i svÄrigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemlÀxor och vilket stöd som de har haft frÄn hem och skola i arbetet med hemlÀxorna. Studiens data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som delats ut i tvÄ klasser pÄ olika skolor i Ärskurs 6. Den ena klassen bestÄr av elever av utlÀndsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmÄl Àn svenska, klass A. Den andra klassen bestÄr av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmÄl. Studien omfattar sÄvÀl elever, förÀldrar och lÀrare.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.