Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Syftet med vÄrt examensarbete var att sÀtta oss in i de olika organisationsformerna Äldersindelat/Äldersblandat, ur bÄde lÀrar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkÀter till elever i Ärskurs 5 som har gÄtt i en Äldersblandad skola och nu övergÄtt till en Äldersindelad klass. Vi har stÀllt frÄgor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i Ärskurs 5. Vi har Àven anvÀnt oss av intervjuer med sex olika lÀrare dÀr vi frÄgade om lÀrarnas uppfattning om skolans organisation, hur de sÄg pÄ elevers sociala utveckling och lÀrande, elever med inlÀrningssvÄrigheter och lÀrarens arbetssituation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka och fÄ en bild av hur nyanlÀnda elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger pÄ att ta reda pÄ hur introduktionsarbetet med nyanlÀnda elever fungerar, samt vad de arbetssÀtten ger för konsekvenser för de nyanlÀnda elevernas kommande skolgÄng. Studien Àr gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlÀnda elever som fÄr tillgÄng till resurser och stödjande arbetssÀtt under introduktionsundervisningen fÄr en fortsatt positiv skolgÄng i mottagarlandet. Resultaten visar ocksÄ att nyanlÀnda elever som Àven fÄr modersmÄlsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas Ànnu bÀttre med studierna i mottagarlandet..

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Den hÀr kvantitativa studien genomfördes med enkÀter som elever pÄ gymnasiet svarat pÄ. Syftet med föreliggande undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan pÄverka dem i frÄga om prestation under lektionerna i Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven fÄ en uppfattning om eleverna fÄtt information gÀllande sambandet kost och hÀlsa, samt om de omsÀtter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förstÄelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bÀttre förutsÀttningar för lÀrare att utbilda elever i Àmnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fÄtt betyget VG eller MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa Àter frukost dagligen.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.

SammanfattningAlla former av krÀnkning Àr förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning pÄ flera plan, exempelvis mellan lÀrare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och krÀnkning definieras och hur maktutövningen pÄverkar de somverkar i skolan Àr subjektivt. Att makt och skola hör ihop Àr sjÀlvklart men samtidigt motsÀgelsefullt, eftersom makt och krÀnkning Àr tvÄ sÄ nÀra beslÀktade begrepp att de gÄr in ivarandra. NÀr övergÄr makt i krÀnkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter frÄn Skolverkets styrdokument, hjÀlpdokument samt intervjutranskriptioner frÄn en grupp lÀrare och en grupp elever pÄ en gymnasieskola.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att utgÄ frÄn Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun frÄn 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nÀmligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och mÄluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika omrÄden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den hÀr undersökningen som alla gÄr i samma klass i ett omrÄde som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och dÀr skolresultaten försÀmrats. Syftet har vidare varit att öka förstÄelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det Àr gÄ pÄ en mÄngkulturell skola och hur de upplever bemötandet frÄn lÀrare. Min undersökning har visat att lÀrarnas bemötande gentemot elever ibland bygger pÄ förutbestÀmda förvÀntningar som grundar sig pÄ elevers tidigare resultat.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.