Svensk kriminalpolitik

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet. Över de partipolitiska gränserna råder det dock olika uppfattningar om vilka orsakerna är bakom kriminalitet och vad som är en effektiv kriminalpolitik. Detta utgör huvudtemat för denna studie, vars syfte är att analysera de grundläggande skillnaderna och likheterna mellan socialdemokratisk och moderat kriminalpolitik och hur dessa två partier förhåller sig till vissa allmänna teorier inom den kriminologiska forskningen, nämligen strainteorin och rational choice-teorin. Det framgår i denna studie att det finns vissa ideologiska skillnader mellan partierna vad gäller förklaringen till brottslighetens orsaker. Socialdemokraterna kriminalpolitiska ideologi företräder en hållning som menar att det är samhällets strukturella ekonomiska och sociala orättvisor som skapar kriminalitet. Socialdemokraternas förklaring av brottslighet har följaktligen starkare kopplingar till strainteorin som menar att människor främst begår brott när de drabbas av samhällets ekonomiska och sociala orättvisor. Moderaternas kriminalpolitiska ideologi företräder ett annat perspektiv som menar att brottslighet är ett i grunden resultat av individuellt val. Samhället påverkar en individs livsmöjligheter men inte individens livsval. Moderaterna har därmed straka kopplingar till rational choice-teorin som menar att individen begår brott utifrån en avvägning av vilka fördelar som ett brott genererar och vilka svårigheter och risker som brottet för med sig. Intressanta iakttagelser är emellertid att båda partiernas mer konkreta brottsbekämpande politik liknar varandra i många avseenden. Båda partierna förespråkar en offensivare kriminalpolitik med en så kallad ?nolltolerans? mot brott. Moderaterna och socialdemokraterna vill genomföra en storsatsning i kampen mot brottsligheten. De brottsbekämpande myndigheterna skall tilldelas större resurser med utökade befogenheter i det brottsbekämpande arbetet. Båda partierna vill se tidigare och tydligare ingripanden mot speciellt unga brottslingar och kriminalvården skall baseras på ett mer individualiserat behandlingssystem där internens uppförande och straffvärde skall avgöra behovet av vård. Detta visar att den kriminalpolitiska skiljelinjen mellan de båda partierna minskar och att svensk kriminalpolitik går mot en allt offensivare och hårdare brottsbekämpning. Denna utveckling följer samhällsutvecklingen där ett ökat individualiseringsideal i kombination med temporära eller permanenta ekonomiska tillbakagångar minskar toleransen gentemot brottslingar och ökar sympatierna för en mer hårdför kriminalpolitik.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta