Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya Moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förändringen till nya Moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya Moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien är diskursanalytisk och utgår från nya Moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.Uppsatsen refererar till nya Moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på..

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer.

?The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change?Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University byJenny Ljung, Fall 2006Tutor: Susan MartonThe labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as ?the new labour party? and were called social liberals by several critiques.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya Moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya Moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.  .

 The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party?s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party?s ideological development. The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity.

Abstract The purpose of this essay is to compare the integration policy between Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna with focus on labor-market integration, housing segregation and language knowledge. The international immigration has in recent years increased significantly and this has also enriched the receiving countries and still the numbers of extreme right parties have increased. In Sweden a racist populist party, Sverigedemokraterna, are only a few steps away from entering the parliament. The question in focus is: What differences or similarities are there between the integration politics between Moderaterna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna with focus on the areas housing, work and language?  By applying the theoretical framework to the data, I have been able to present answers and build up an analysis. The study concludes that there are more similarities than differences in the integration policy between Moderaterna and Socialdemokraterna.

Kan ideologier försvinna? Fukuyama beskriver detta i sin bok Historiens slut och den sista människan? från 1992. Ett parti i Sverige som anser sig ha flera ideologier inom samma parti idag är Moderaterna. Moderaterna anser sig ha blandat både konservatism och liberalism inom partiet och är därför ett intressant studieobjekt. Hur har då denna ideologiska dualism kunnat existera om konservatismen borde utkonkurrerats av liberalismen, enligt Fukuyama? Syftet med uppsatsen är således att undersöka om, och i så fall hur, en utveckling från konservatism till liberalism manifesteras i Moderaternas partiprogram.

This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna?s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view. .

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna?s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view. .

This paper begins to observe two non-socialist parties in Sweden,Kristdemokraterna and Moderaterna, before and after they won an election. Thetwo parties formed an alliance with other parties and manifested a politicalprogram. The main focus lies on their campaign promises and their premierpolitical area as a single party before the election and what results that has beenproduced a year after. The method is a comparative analysis between the twocampaign programs and the result, parliamentary decision etc. The largest partyModeraterna has completed or started on their main political issue, butKristdemokraternas development has not been that successful.

AbstractTitle: Electoral campaigns, social media and young voters ? a studie of how Moderaterna andSocialdemokraterna are going to reach out to the young voters in the electoral campaign of2010. (Valkampanjer, sociala medier och unga väljare- en studie av hur Moderaterna ochSocialdemokraterna ska nå de unga väljarna i valet 2010).Number of pages: 45Author: Sara RothmanTutor: Göran SvenssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Autumn semester 2009University: Division of Media and Communication, Departement of Information Science,Uppsala University.Purpose/ Aim: The aim of this essay is to research how the two largest parties in Sweden,Moderaterna and Socialdemokraterna, are going to reach out to the young voters in theelectoral campaign of 2010. I will also find out how the young voters are going to collecttheir information before the election. That information will be compared to the strategies ofthe parties, in that way I can tell if their strategies match the young voters plans ofinformation search.Material/Method: In my eximination I chose to use two informant interviewes and fourdifferent groups of discussion.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats.Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.

Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna.