Sedan början på 80-talet går det att konstatera en tydlig förändring i den svenska Kriminalpolitiken som kännetecknas av mer strafftänkande och mindre fokus på behandling och återanpassning av kriminella. Denna förändrade Kriminalpolitik kännetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fängelsebeläggning. Men det blir också allt mer tydligt i den politiska retoriken att Kriminalpolitiken har förändrats; det talas allt mer om säkerhet, kontroll och att använda hårdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förändrade Kriminalpolitik utifrån retoriken i den politiska debatten.

The purpose of this study is to analyze what criminological theory explanations the Sweden Democrats use in their criminal politics. The three main questions from which we assume are: How do the Sweden Democrats approach crime? On which criminological theory is the Sweden Democrat?s policy of crime based upon? And which measures and preventive methods do the Sweden Democrats find appropriate to fight criminality? Our hypothesis is that the Sweden Democrat?s reuse/reproduce the Labeling Theory and that the party with its standpoints in this area and the rhetoric used, create a risk for individuals and/or groups of people to be labeled. The labeling can then contribute to increasing crime, in the form of the self-fulfilling prophecy. Our study is a qualitative study, based on literature studies.

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull Kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

The aim of this paper is to spread some light over contract treatment from the perspective of the District Courts, Social Services and Probation Services, and understand the reason for local variation of the number of people sentenced to contractual treatment.Essential questions asked in this paper are; What advantages and disadvantages are known by the cooperating parties regarding contract treatment in comparison to prison? What parameters are considered when the cooperating parties decide upon contract treatment? What impact does the shared responsibility of cost have? What do the respondents think is the reason for the local variation?In order to answer the essential questions a qualitative and descriptive method has been used to highlight the main question of our study; What is the reason for the local variation in number of contract treatment sentences in Halmstad and Ystads district courts?The paper shows that the local variation between the Probation Services districts is dependent on the conditions to propose a contract treatment. In Halmstad it is not conditioned for the Probation Services to have a responsibility agreement with the Social Services to the same extent as for the Probation Services in Ystad..

This study analyzes the political view of criminality and crime politics in three political parties in the Swedish parliament, Socialdemokraterna, Folkpartiet and Moderaterna. The study seeks to describe which kind of view these parties present on the criminality in our society. The material for this study is the ideologies that the parties descend from which are, socialism, liberalism and conservatism, the political programs of these three parties have also been studied as well as the parties proposals, political documents in the Swedish parliament. The current public debate shows that the crime politics is an attractive question and the parties may seem to have similar proposals on how to lower the criminality in our society. The theory that has been used to describe the results of the study is ?actors and structures? and the results are related to this theory as well as the theory has been used as an instrument to explain and sort the material and the results.The results of the study show that the parties are different in their views on criminality as a problem in our society.

Syftet med studien är att se hur Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen på fångarna som placeras där. Vi gör det för att skapa en förståelse för de diskursiva processer som påverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhållande till de institutioner som upprätthåller en särskiljning av fångarna inom fängelsesystemet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Den teoretiska ram som används är bland annat Foucaults teorier om den disciplinära makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram och problematisera kriminalvårdens straffutveckling de senaste 35 åren i förhållande till den rådande politiska regimen. Vidare är syftet att lyfta fram yrkesverksammas uppfattning om straffet och dess utveckling, samt den politiska regimens effekter på kriminalvården. För att svara på syftet har en litteraturstudie gjorts, men även kvalitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer. För den teoretiska referensramen tillämpas filosofen Michel Foucault och sociologen Emile Durkheims teorier. Dessa skildrar straffets utveckling från de mest brutala tortyrmetoderna till dagens mer humana kriminalvård.

Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat på den svenska Kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras.